Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om den Stockholmska Homilieboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hr L. beklagar vidare, att jag i Textkr. Anm. sid. 215
(sid. 23 i separataftrycket) icke obetingadt förkastat (men visst
icke heller obetingadt gillat) sådana "språkhistoriska
omöjligheter" som læresveiner och litellátere. Jag är mera tveksam än
hr L. vid ett absolut gillande eller förkastande, men jag hade
i alla händelser icke väntat mig ett sådant deltagande hos
uppfinnaren af miþgarþarormr, nemfdr, necqerria m. m. Om dómer
2029 och gegner 4612 jfr Textkr. Anm.
Det förvånar mig, att hr L. finner sig anklagad för literär
stöld; och han söker i detta afseendet rentvå sig med en ifver,
som gör att man ovilkorligen erinrar sig ordspråket ^qui
s’excuse, s’accuse’. Men jag har åtminstone icke gjort en sådan
anklagelse i Textkr. Anm.; om hr L:s förhållande till
Thorkelsson har jag tvärtom sagt, att Th:s recension
naturligtvis var obekant för hr L., då han publicerade sina "Studier";
annars hade säkerligen hr L., om han är hederlig karl, citerat
Thorkelssons skrift. Härpå svarar hr L., att Thorkelssons
recension (af 1874) var honom obekant 1882, Det skall säkert
fägna allmänheten, om hr L. kan styrka denna uppgift, ännu
mera om han kan visa sig vid utgifvandet af Studierna (1887)
hafva varit xobekant med Thorkelssons anmälan. —
Intressant vore ock att få upplysning om den a£ hr L. omtalade tyska
publicationen om adj. på -elegr; möjligen kan någon af hr L:s
vänner anvisa en uti en allmänt begagnad och många år före
1882 tryckt bok gifven notis om bildningen af dessa adjectiv.
Under förbigående af hr L:s näst följande anmärkningar,
hvilka äro tillräckligt bemötta i Textkr. Anm., skall jag här
endast vända mig mot de specifikt Larssonska språkformerna
nemfdr, nemfder och nemfdar. Jag har mot dessa anmärkt,
att om skrifvaren verkligen åsyftat sådana former, så hade han
väl i all rimlighets namn skrifvit nemfþr, nemfþer och nemfþar,.
emedan d efter f ju är en omöjlighet. Hr L. svarar härpå, att
det återstår för mig att uppvisa liknande exempel ur samtida
handskrifter. Hr L. kan då se i Homil. sid. 40 (samma sida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
