- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Svar på profässor Wiséns 'Textkritiska Anmärkningar till den Stockholmska Homilieboken' af Ludvig Larsson /
14

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svar på profässor Wiséns 'Textkritiska Anmärkningar till den Stockholmska Homilieboken'

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14

någon bokstav bör utgå, stryker han icke över den utan sätter
en prick under. - 23. s då det över ni i a/þsynia dragna
tvärstrecket härrör från skrivaren själv, vilket W. icke synes bestrida,
måste ni därijenom anses vara rättade till N ock mitt påstående
är då äj för kategoriskt; överflödigt kan det ännu mindre kallas,
då W. i sin upplaga jivit företrädet åt den under ovan anförda
förutsättning omöjliga läsarten a/þsynia. - 23. 21 W. medjer, att
i hds. står en aksänt över mikil. Aksänten över svá är visst
icke oduglig som omflyttningstecken, såsom W. påstår, ty ordet
sva har i StH blott undantagsvis aksänt (56 ggr av 926). Hur
W. kan påstå, att "det för öfrigt ej nödvändigt kräfves ändring
i ordföljden", är mig fullständigt obegripligt, ty, att
sammanhanget kräver översättningen så stor järvhet, torde äj kunna
bestridas, men detta kan på isl. icke heta mikil svá dirfþ, som
betyder något helt annat. - 26. 21 är det alls icke fråga om
något förkortnin g stecke n, om vars betydelse man skulle
kunna tvista, ty hds. har ett på vanligt sätt med övre delen av
b hopskrivet e ock ordet måste således återjivas med aNdø.
Möjligheten att beteckna ett ensamt a med förkortningstecken tillåter
jag mig att förneka, till dess W. anfört något enda obestridligt
eksämpel på dylikt beteckningssätt. - 29. 27 av vilka själ W.
anser omflyttningstecknen över rétléþasc "tillkomna af en senare
hand" kan jäg äj inse, ty de hava alldeles samma form (hakar)
som de omflyttningstecken, vilka W. ställt sig till äfterrättelse
på alla andra ställen, där de förekommit, ock bläckets färj är
alldeles den samma som i taksten. - 33. 33 medjer W., att hds.
har A)Nd. - 34. 5 jag tillåter mig blott att fråga, varpå W.
kunnat se, att aksänterna i biþia ock heldr "förmodligen äro
senare tillsatseru, samt varför han medtagit dem i upplagan, om
han 1872 haft samma uppfattning. - 34. 23 medjer W., att över
a i Svasem står "ett suddigt streck". På min avteckning av
stället visar det sig som förkortningstecknet för m i typisk form
ock att det är ett sådant, därom är jag fortfarande fast
övertygad, även om det i hds. skulle vara något suddigt, vilket jag
nu icke erinrar mig. - 35. 3 till dess W. vederlagt min uppjift,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1888svar/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free