- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Svar på profässor Wiséns 'Textkritiska Anmärkningar till den Stockholmska Homilieboken' af Ludvig Larsson /
27

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svar på profässor Wiséns 'Textkritiska Anmärkningar till den Stockholmska Homilieboken'

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27

licum i den från den pseudo-augustinska skriften De
tempori-bus sermonis kända form, i vilken alla 12 apostlarne få sig
var sin del tillskriven. Jag hänvisar till avtrycket på sid.
xxxiv-xxxv i Die symbol. Biicher der evang.-luther. Kirche,
herausgegeben von J. T. Mtiller (3:dje upplagan), där dock
apost-lananmen jenomgående äro plaserade annorlunda än i StH. -
152. 2 den tredje bokstaven i macklegr är ett typiskt G ock
avviker i form från ett c äj blott i sin övre utan även i sin nedre
del; spetsen kan äj kallas "tillbakaböjd", ty den går längre fram
än i ett c ock är på slutet riktad uppåt men aj bakåt. Om
formen maaklegr är underlig äller äj, har äj med saken att jöra.
- 152. 21 emot W:s tro, att i hds. "möjligen" har stått steNtsc,
har jag all anledning att vidhålla min i Stud. sid. 30 framställda
uppfattning. Uppjiften, att hds. skulle hava haft steNdsc, torde
W. emellertid kunna anses hava tagit tillbaka. - 156. so jfr
noten 2 på sid. 156 i W:s upplaga; min rättelse av qvislasck till
qvislastk innebär således, att jag av två läsarter, qvislasck ock
qvislastk, som båda av W. förklaras möjliga men av vilka han
dock i taksten upptagit den förra, jer obetingat företräde åt
qvislastk, som helt visst också har den språkliga sannolikheten
på sin sida. - 157. 21 talar W. om "förkortningstecknet förr",
men något dylikt tecken förekommer, så vitt jag vet, aldrig i
isl. hds. från denna tid; väl skrives däremot ett r järna ihop
med ett föregående d äller þ (se sid xxi i förordet till min
upplaga av cod. AM 645 4:o ä. d.). Vad W. här kallar
"förkortningstecknet för r" är i själva värket förkortningstecknet för er
i typisk form ock är äj, som W. uppjer, fäst vid det
närstående þ, ty det s j är övre delen av þ. Detta þ är i sin ordning
r. fr. r, såsom synes av den oregelbundna formen på dess ögla,
vars övre del utjöres av det ursprungliga r:s bihang till höger.
Hds. har således en gång haft heyr (~ heyrir), vilket sedan
rättats jenom att av r jöra þ ock tillägga oþ. Av vilka
"grafiska skäl" skrivaren skulle hindrats från att skriva ett r över
y, om han så velat, förstår jag äj. W:s ordande om.
förkortningstecknens plats skall jag längre fram bemöta, - 160. 14 ock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1888svar/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free