Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svar på profässor Wiséns 'Textkritiska Anmärkningar till den Stockholmska Homilieboken'
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
otydligheten av 9: de bokstaven i fagnaþarens beror på, att den
är r. fr. z, varijenom den fått ett par bihang på högra sidan.
Att det varit skrivarens mening, att dessa bihang äj skulle
räknas för något, synes av det kraftiga sätt, varpå han markerat det
nybildade i. - 16é. se det sista r i orþzqwr är värkligen "mera än
vanligt utdraget på längden", men, ock detta är huvudsaken, äj
blott nedanför linjen, såsom allmänt brukas i vissa delar av hds.
men äj i detta stycke (se Stud. sid. 4), utan också ovanför till
samma höjd som det lodräta strecket i ett þ. Såsom jag i Stud.
upplyst, är tecknet alldeles det samma, som W. själv återjivit med
þ i qve]w 77. 17, 122. 20, 27, 126. 12, ock jag inser då äj, varför
detta ställe bort behandlas mera styvmoderligt. - 165. 37 om
hds. har någon punkt över eN (W. har egendomligt nog underlåtit
att upplysa om, över vilken av bokstäverna den skulle stå), kan
jag för ögonblicket äj avjöra, men det bör väl vara nog att
påpeka, att i rättelse avsikt vid en bokstav utsatt punkt aldrig
betyder annat än att bokstaven skall utgå, ock att dylika
punkter stå under raden. Att ett N skulle kunna rättas till n jenom
en överskriven punkt, har jag aldrig, ock jag tror mig kunna
påstå ingen annan häller, sett eksämpel på. - 168. 28 om något
tvärstreck, grovt äller fint, finnes över långstrecket på n, så är
detta fullkomligt tillfälligt ock betydelselöst. Stavelsen ning
måste skrivas ning, nig, mg äller g; det sist anförda sättet är
i denna del av hds. allmänt brukligt ock skrivaren kan icke
tänkas hava satt ett tvärstreck över långstrecket i g i stället för
att sätta tecknet ~ över bokstaven. - 171. 30 i upplagan har
W. tryckt ep?’scopo, vilket anjer, att hds. skulle hava epc, medan
den i själva värket har epe (= ep^scope), ett skrivfel i st. f.
epo (= episcopo), som tvivels utan beror på, att skrivaren haft
den isl. dativen biscope i tankarna. På min rättelse "står
epás-copo läs ep^seopea, vilken innebär, dels att den bokstav W. läst
som c av mig läses som e, dels att denna bokstav bör få sin
plats sist i upplösningen, svarar nu W. "171.30 står episcopo,
möjligen rättadt från episcope". Vad han menar härmed, är mig
i^ högsta*grad oklart. Jag kan äj tyda hans ord annorlunda än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
