- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Svar på profässor Wiséns 'Textkritiska Anmärkningar till den Stockholmska Homilieboken' af Ludvig Larsson /
31

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svar på profässor Wiséns 'Textkritiska Anmärkningar till den Stockholmska Homilieboken'

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

31

finnes i hds.; vad han för övrigt anför, hör äj till saken. -
182. 2 kan omöjligt läsas annorlunda än fiogorra. Skrivaren har
först råkat skriva fior, men märkte jenast felet ock lät r iugå
i det g, som han däräfter skrev, något som jort, att öglan på
detta g fått en ovanlig form. - 185. 38 medjer W. min rättelse,
men finner den äj tillräcklig, utan anser att hela överskriften
bort återjivas med versaler. Det är möjligt ock därmed uttalar
W. själv förkastelsedoinmen över sin upplaga på alla de ställen,
där han i överskrifter o. d. (egennamn på många ställen) använt
vanliga bokstäver tillsammans med versaler. - 194. 2? säger W.
"står snarare heite än heite ^ men det senare passar bättre".
Vad vill detta säga? Kan W. påstå, att hds. har heite, måste
han förkasta heite, om det passar än så bra, ock i en not yttra
sig om det passande; varom icke måste han aksäptera min
läsning heite, som jag fortfarande påstår vara den enda möjliga.
- 200. 4 sista bokstaven i Leysto är sluten upptill jenom ett
streck, vars form såväl som grovlek utesluter varje tanke på
på tillfällighet. Att två paralälla streck, som stå så pass långt
ifrån varandra som de båda lodräta strecken i ett u, skulle råka
flyta ihop med övre ändarne, där skrivaren börjat pänndragen,
är dess utom i sig själv fullkomligt otänkbart. - 208. 4 3:dje
bokstaven i kevqør är visserligen nedtill litet mera rundad än v
plägar vara, men är äj sluten upptill ock kan således, omöjligen
läsas o. - 214. 22 ock 217. 24 bestrider W. icke mina uppjifter
om formen på 2:dra bokstaven i myna ock eyddø, vadan jag
blott behöver hänvisa till anm. till 21. 22 i Stud. - 219. 10
huruvida något streck är "utplånadt" i vad W. läst som v i svá,
kan jag nu äj yttra mig om, men om så är, har detta
utplånande varit avsiktligt ock bokstaven bör således läsas i. -
220. 29 säger sig W. nu (i upplagan antydes äj något sådant;
se förordet sid. xviij ock jfr noterna till 2. 2s ock 77. 2 e) hava
äfter Ungers avskrift (således äj på grund av vad han själv läst)
suplerat SÍN e pining oc. Jag har trott mig kunna i hds.
ur-sjilja pifl fÍNe (äller ÍÍNÍ) i st. f. sÍNe pimng. Till stöd för min
läsning äller kansje rättare emot Ungers ock W:s må anföras,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1888svar/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free