- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femte Bandet. Ny följd. Första Bandet. 1889 /
48

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ett par undersökningar i fornnordisk ljudlära (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48 Axel Kock.

svima - svan - svpmum [svámum]}. Om andra fsv. verb,
som skenbart äro likställda med dessa, se nedan.

När Noreen i Arkiv III 38 f. söker göra troligt, att
ö-ljudet i dessa isl. och fsv. former står i avljudsförhållande
till äj så äro enligt min åsikt hans skäl mycket svaga,
särskilt därför att nästan alla de ord med indoeur. ö, hvilka
han framdrager till bestyrkande av sin uppfattning, hava
måst hämtas från ej blott icke-nordiska, utan från
icke-ger-manska språk. Så sammanställer han omedelbart sofiim med
lat. söpio; kóþum med sm-ßwao/uat, ßcooigsiv; órum (av vera)
med vnsQ-£w[o]l’ov ’loftsrum’. En bättre parallel lemnas åt
isl. kómum i nht. impf, körnen jämte kämen. Däremot
anföras inga parallel-ord med ö till isl. ofum, fsv. vogkom
sommom (hvilket sista först upptagits av Ljungstedt); ej häller
till isl. ön (jämte vari) och icke häller egentligen till isl.
þóþóru.

Fastän man således tagit hela det indoeur. språkområdet
till hjälp, hava till åtskilliga bland de anförda nord. orden
med växling mellan vä och ö inga bestyrkande former
kunnat anträffas, under det att blott till en enda av de nord.
formerna med ö en likartad form antecknats ur något germ.
språk. Därför måste det, så vitt jag förstår, vara i hög
grad önskligt att finna förklaring till de nordiska formerna
med ö på närmare håll och att slippa göra det högst djärva
antagandet, att man t. ex. i verbet kväda uteslutande i de
nord. språken bevarat det i det gr. ßcooT^slv föreliggande
avljudsstadiet, och detta ehuru den uniformerande
språkkänslan måste havt den största frestelse att under årtusendenas
lopp låta detta kopum (eller dess äldre motsvarigheter) komma
ur bruk, då man vid dess sida egde det normala kvápum,
(eller dess äldre motsvarigheter), och då vidare avljudsserien
kveþa - kvaþ - kóþum stred mot den normala avljudsserien
e-a-ä (fi) i andra verb. Härtill kommer, att man med
Noreens och Ljungstedts uppfattning ej inser, hvarför ó i de isl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 14:24:32 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1889/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free