Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ett par undersökningar i fornnordisk ljudlära (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 Axel Kock.
ritiformer från moderna bygdemål, tillåter jag mig emellertid
i allmänhet göra den anmärkningen, att man, enligt min
åsikt, blott såsom en sista tillflykt är berättigad att direkt
återföra en stark verbalform i ett modernt mål på ett indoenr.
avljudsstadium, hvilket icke annars plär tillkomma formen i de
nordiska eller kanske icke ens i de germ. språken. Vi se ju,
hum riksspråket ännu under den allra sista tiden genom
analogiens makt skapat och alltjämt skapar nya starka
verbalformer (jag påminner exempelvis om de svenska stred,
fnös, klöpp etc.), och gå vi litet längre tillbaka, finna vi
samma alstrande förmåga. Men det är känt och erkänt, att
detta gäller minst lika mycket om bygdemålen som om
riksspråket. Skillnaden mellan dessa är blott den, att under det
att vi genom literaturen kunna följa det senare några
århundraden tillbaka, kunna vi vanligen blott från de i våra
dagar upptecknade formerna i någon ringa mån sluta oss till
dialekternas historia. Men huru ytterligt ofullkomlig denna
dialekternas historia blir, behöver ej påpekas. Det är därför
tyvärr mycket naturligt, att denna icke i samma mån belyser
de moderna målen, som riksspråkets historia förklarar våra
nysv. riksspråksformer. Men liksom i detta senare mången
form, som skulle kunnat direkt identifieras med avlägsna
slägtingar i andra indoeur. språk, måste avstå från dessa
gamla anor, just därför att man känner dess närmaste
historia, så tror jag att man vid förklaringen av hvarje
skenbart uråldrig stark verbalform i våra bygdemål har att i
första rummet söka dess lösning genom någon i dialekten
själv värksam analogi eller liknande kraft; även om av nyss
antydda skäl dylika analogi-skapelser, i synnerhet om de ej
uppstått under den allra sista tiden, stundom kunna vara
svåra att till fullo belysa. Det här sagda torde gälla om de
moderna målen i allmänhet, men har naturligtvis desto större
tillämpning, ju modernare målets skaplynne över huvud är-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
