- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femte Bandet. Ny följd. Första Bandet. 1889 /
62

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ett par undersökningar i fornnordisk ljudlära (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62 Axel Kock.

bok en hel massa exempel på hosbonde och även ett par nya
på hosfrw (hostrv) *). Ö-ljudet i i fråga varande
kompositionsled (hos, hos(JB) förklaras därav, att den saknade fortis (jmf.
Kock: Svensk akcent anf. st.). Jag vill emellertid ej med
bestämdhet påstå, att denna ljudutveckling u^>ö tillhör samma
period som ljudutvecklingen u > ö i prefixet o- etc.
Övergången hus ;> hos i komposita har kanske inträtt i en
senare period och varit samtidig med utvecklingen u > o i
låneordet fru i dess fsv. komposita husfro^ hustro, fd.
husfro, hostro **) med fortis på första kompositionsleden.

En parallel till ljudutvecklingen ü > ö erbjuder i viss
mån behandlingen av ändeisens korta oakcentuerade £<-ljud i
fsv., hvilket övergått till o: gåvo av gävu etc. Emot
ljudövergången ü > ö talar ej den omständigheten, att i fsv. och

utveckling har försiggått av tb till tp i tompiss (Columbus: anf. st.). Tomt
(e)-biss(e) bar blivit * tomtpiss, och detta tompiss. Formen tompise anföres av Eietz
från Södermanland. Det dialektiska tomtepys ined y (Eietz) visar kanske
påvärkan av ordet pys. - I detta sammanhang må den sällsynta fsv. ljud
utvecklingen sp > st påpekas. Den har inträtt i ordet alzþing(i)s, alzting(i)s ’helt och
hållet’, hvilket skrives med t redan i sådana skrifter, som annars visa det gamla
jb-ljudet bevarat. Så finner man t. ex. i Bonaventura alstingis (ex. i Söderwalls
ordbok), fastän denna skrift har thing, vidhir thorft, tholt etc.; i Birgitta I
alstingis (ex. hos Söderwall), fastän på samma sida läsas sin thing, thingomen
etc. Samma utveckling föreligger i hæradzstorppummen i ett diplom från år 1389
(tryckt av Eääf: Ydre Härad I 198), men i samma diplom i thorppum, thridhia,
ihy etc. Härmed kan i viss mån jämföras ljudutvecklingen tþ ;> tt i isl. lítt-þat,
líttat ’a little, a bit’, hvilket ord lever kvar i den vulgära skånskan under formen
Utta. Enstavighets-akcenten i detta skånska ord förklaras därav, att det urspr,
är en juxtaposition: litt pat. Av alzþingis, alstingis anträffas i sen fsv. (Gersons
frestelse) även former utan p eller t: alsinges, alsingz (ex. hos Söderwall), och
ännu Serenius har alsinges ’intirely’. Förlusten av dentalen beror antingen
därpå, att i vissa trakter ps ljudlagsenligt blivit ss, eller ock har möjligen
alz-pingis, alstingis genom folketymologi påvärkats av alls ingen i negativa
uttryck (som "helt och hållet utan vänner" etc.) och därigenom förlorat p (t).

*) Orsaken till att formen hosbonde är vanligare än formen hosfru bör
åtminstone delvis sökas däri, att, när man hade valfrihet mellan hos- och hus-,
man i hosbonde gärna använde hos- för att få samma vokaler i de två första
stavelserna.

**) Hit hör troligen icke det fsv. howut doJcer, Unna dok (jmf. Svensk akcent
II 345), eftersom (se numera Söderwalls ordbok) även det enkla åoker
upprepade gånger anträffas under medeltiden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 14:24:32 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1889/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free