- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femte Bandet. Ny följd. Första Bandet. 1889 /
82

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Bidrag till forndansk ljudlära (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82 Axel Kock.

oblik kasus på -or) så påvärkat faþur, att man dessutom
även har faþor (se mina Studier I 178, 189 etc.)

Ex. på o efter ø: rætløso (4,9).

Ex. på i efter i: gift (1,17), uitm (1,2 etc.), kristindóm
(1,2 etc.), huilkit (1,4), lif pi (1,4), uiti (1,4 etc.), ym#?’,
siw", %#?, fø!m, hinni j firitiughu, þingi, uili, mikin, sinni,
møþrinis, møþrini (1,23 etc.), syzkini (1,27 etc.). Undantag
göra blott fæþrine (3,10), skifte (subst. 3,11), men annars
fæprini (1,19; 1,26; 3,20 etc.), skifti (subst. 1,23; 1,28),
skifti (verb 2,13 etc.).

Ex. på.« efter u: Gummit (1,13 etc.), skuldi (2,5),
kummi (2,9), laghbuþit (3,7), Zwííí (3,11), wßpi (3,22 bis etc.),
øwjtø* (4,7). Undantag: summe (4,6 bis), men summi (1,26
bis; 4,1; 4,11 etc.).

Ex. på i efter y: kyni (1,2 etc.), yfirlifþi (1,4), rfy/i
(1,14), myfø’í (1>23 etc.), symV, syzkini, yrki (pr. konj.),
þykki. Även bygdin (best, form 4,7).

Ex. på i efter #, som ej är omljud av ä: æftir (1,2
etc.), i mællin (1,5 etc.), stæpil (1,19), kræft (1,19), ængti
(4,6), stæfni (4,1), <m#m (1,22 etc.), kænni (2,16), drægin,
sæli, okki, ætti (’ålderdom’), toki (pr. konj.), ænti, æplisbørn,
hæftis, fæstis. Som nämnt anträffas stundom även e
såsom ändelse vokal, nämligen när en dental föregår denna:
ucerþe (dat. 1,13), munhæfþe (4,7 bis), sæte (pr. konj. 1,19),
ræte (dat. 4,3), preste (1,3), ængte (2,7), utlænde (4,11)
uærre (3,12), æftre (1,24), føire (2,13). Förhållandet är
detsamma i det ena Tubinger-fragmentet av Frostatingslagen,
som tillämpar vokalharmoni (jmf. Sievers: Tübinger
bruch-stücke der älteren Frostuthingslög s. 12), och det kan således
icke vara tillfälligt. För övrigt möter e i ærkebiskops,
ærkc-biskope (ex. ovan s. 80), men här står e ej egentligen
såsom ändelsevokal. Om pr. konj. tæke se nedan s. 83.

Ex. på e efter a: barne (1,1 bis), ate (impf, l,5), fare
(pr. konj. 2;|14 etc.), aghe (pr. konj. 2,14), arf e (2,3 bis),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 14:24:32 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1889/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free