- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femte Bandet. Ny följd. Första Bandet. 1889 /
96

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Bidrag till forndansk ljudlära (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96 Axel Kock.

(av äldre barsøJ, budhøl) -øl "cerevisia" såsom senare
kompositionsled av ord med huvudakcent på första stavelsen
övergått tifi. -ei, så kan även nyd. handsel "de første penge en
sælgende modtager om dagen" (i äldre nyd. skrivet haandsel,
haandselle enligt Kalkars ordbok) hava utvecklats ur ett
äldre * handsøl’, liksom vi ännu på ny s v. hava handsöl "den
första försäljning, någon gör på dagen" (jmf. isl. hand-sal
pl. hand-spl och Studier II 472 *). Emellertid kan handsel
väl även hava utgått från sg. handsal.

Utom i hug j dug (dugh "dagg" t. ex. redan i En dansk
lægebog =’ A.M. nr 187 8:0 s. 20,11), lug (isl. Ipgg, nysv. lägg
[-kärl]; se Studier II 477) har p blivit u även i fd. glwgactigt
(Peder Laale nr 465; i Chr. Pedersens upplaga; på samma
ställe i 1506 års upplaga glwæ), hvilket motsvaras av fsv.
glugg otter, isl. glpggr "skarpsynt". Svenskan har -ugg- av
ur-sprungligare -ggg- även i det under förra århundradet
brukliga subst. rugg (så t. ex. i Sahlstedts ordbok) "ragg" och i
det därav bildade ännu brukliga adjektivet ruggig. Det
neutrala nysv. rugg, ragg är nämligen tydligen identiskt med det
feminina isl. røgg, fsv. (och nysv.) råg med samma betydelse.

Om da. lov, hoved, bold se Studier II 471, 409. U omljud
torde även föreligga i fd. nos "näsborre", även skrivet nös
(Valdemars Selandslag 2,5). I f d. spor f, nyd. spurv hade
man enligt den uppställda regeln väntat ø (ej o, u). Serenii
Svensk-engelska ordbok (1741) har på liknande sätt sporrhök
7sparrow-hawk’. Troligen föreligger i detta da. sporf, spurv,
sv. sporr ett annat avljudsstadium än i sv. sparv, isl. spprfr
(annorlunda i Studier II 477).

*) Även i fsv. har ö i senare kompositionsleden övergått till e, när
huvud-akcenten föll på förra sammansättningsleden. Detta har, såsom jag i Arkiv IV
177 antytt, varit fallet i Löþöse ;> Lödhese, Skanö ;> Skåne. I samma häfte
av Arkivet s. 128 har Bugge påpekat denna ljudutveckling i fsv. noron> noren,
hospröa (husf roa) > hosprea, Asö r> Åse. Härtill kunna ytterligare läggas
lagli-beti solen (Uppl.-l. M. 11 § l i handskr. E enligt noten 90), som i andra
handskrifter heter laghböte sokn, och eþzere (VGL. II Add. 7,28), ezeret (ib. 7,9) av
eþsöre (i VGL. II Add. dock oftast eþzöré).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 14:24:32 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1889/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free