- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femte Bandet. Ny följd. Första Bandet. 1889 /
156

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Tyska inflytelser på svenskan (Esaias Tegnér)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de göras ej sällan efter hvad man kunde kalla
regula-de-tri-metoden.

Ett par exempel. Emedan danskt slutande -e i en mängd
fall motsvarar svenskt -a, heter det i Danmark nästan alltid
att Kung Karl den unga hjålta, han drog sitt svärd från
bälta.


I Norge säger man, såsom J. Storm upplyser (Norvegia
1.82), allmänt Mot för danskt och svenskt mod, och genom
en liknande hypernorskhet vulgärt stundom båte för både,
lyter för lyder. På samma sätt kan man i Skåne få höra
folket förbättra sodavatten till sotavatten. Ett snarlikt fall
utanför det skandinaviska området är det, när man i de
trakter, där högtyska och lågtyska dialekter kämpa om väldet
stundom finner den obildade, som vill tala fint, säga Lipfe
för Lippe, Trepfe för Treppe.

Icke så mycket på strävan att undvika det för danskan
obekväma sch-ljudet, som på iakttagelsen att utländskt sch i
danskan vanligen motsvaras af sk, torde det bero att detta språk
stundom i lånord har ett alldeles oorganiskt sk. Så t. ex. i Fisk
såsom motsvarighet till det franska fiche (af stamverbet
*figicare) ’spelmark’, hvilket ord även i Sverge uttalas med
sch-ljud och skrives fisch.

Lättast inträda naturligtvis vid lånords upptagande dylika
ombildningar, om dessa ord i det inhemska språkförrådet
möta ursprungliga stamsläktingar, till hvilka de kunna
ansluta sig. Detta blir då den enklaste och naturligaste
formen af ”folketymologi”.

Det nyssnämnda ordet däck må lämna ett exempel härpå.
Det har måhända icke förut blivit iakttaget, att detta ord i
vårt språk är af ganska ungt datum. Ännu på 1600-talet
och ett godt stycke in på århundradet före vårt kallade man
skeppets däck för överloppet, en benämning, som naturligtvis
sammanhänger med det nederl. overloop och med det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 14:24:32 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1889/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free