Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Tyska inflytelser på svenskan (Esaias Tegnér)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så mycket är åtminstone visst, att den som vill etymologiskt
behandla de lågtyska orden i svenskan icke får försumma
att i hvarje särskilt fall också taga den danska formen
med i betraktande.
Alldeles tydligt är, att lånet måste ha tagit vägen över
Danmark, då det gäller ett sådant ord som det svenska umbära.
Om jag ej misstager mig, är det Wimmer som först insett att
detta ords danska motbild undvære är en förvridning af det
lågtyska ontberen, som också i annat, mindre förändrat skick ingått
i vårt språk, nämligen under formen umbära. Emedan vårt vara
på danska heter være, uppfattades undvære som en
sammansättning däraf och blev följaktligen ej mekaniskt upptaget,
utan översatt till und-vara.
Det senast omtalade exemplet för oss över till en språkföreteelse,
rörande hvilken jag hoppas vid ett annat tillfälle
få framlägga en rad iakttagelser: den leder våra tankar till
de ord, som jag ville kalla ideella lånord eller
översättningslånord. Man rör sig vid detta slags uttryck med en
fullkomligen inhemsk ljudkropp, men själen som bor i det
inhemska höljet är utländsk.
När Gustaf III i sin berättelse om Verälä-freden till
hemliga utskottet vid Gefle riksdag säger: ”Hemliga
utskottet skall finna att jag ... ej bedragit Preussen och
England, då jag förekommit dem om min föresats”, så är
visserligen förekommit, till utsidan betraktat, ett rent svenskt ord,
men från den inre språkformens synpunkt är det, som så många
andra af konung Gustafs uttryck och ordvändingar, fullkomligt
franskt — en lätt igenkänd kopia efter fransmännens
prévenir.
Den som ville studera tyskans inflytande på svenskan
skulle säkerligen förbise den största och ur historisk synpunkt
intressantaste delen af sin uppgift, om han lämnade denna
sida af ämnet utanför räkningen. Hur mångtaliga än de ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
