Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Tyska inflytelser på svenskan (Esaias Tegnér)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna vara, som vi på rent mekaniskt sätt lånat af våra
sydliga grannar, så äro de dock att räkna som få, om de jämföras
med antalet af de fall, i hvilka det inhemska materialet
blivit fyllt med utländska idéer och kombinerats på utländskt sätt.
Det svenska sjöskum, användt som namn på ett mineral,
ser onekligen i förhållande till det tyska Meerschaum mera
inhemskt ut än fallet är med danskarnas Merskum. Men
obestridligt är ju, att det ena ordet ej mindre än det andra har
tyskt inflytande att tacka för sin tillvaro i Skandinaviens
språk. Samma anmärkning gäller om det svenska skadeglad
i förhållande till det danska skadefro. Båda äro lånord
efter tyskans schadenfroh. Likaså äro sv. vattensot, vattenpass
och d. vattersot, vaterpas alla obestridliga descendenter
af lågtyska ord, fastän i de svenska uttrycken båda delarna, i
de danska blott den senare antagit inhemsk ljudform. Vid
det afledda adjektivet sv. vattusiktig, d. vattersottig är
förhållandet omvändt. Jfr på samma sätt sv. järnhaltig, med
bihehållen tysk form i sista delen, under det danskan säger
jernholdig. Sv. aftacka, d. aftakke äro lånord lika väl som
samma ords visserligen mera påtagligt tyska dublettformer
sv. afdanka, d. afdanke. Medelmåttig ser ganska svenskt ut,
men är ej mindre än det påtagligt lånade d. middelmaadig
bildat efter lågtyskans middelmatich. I rättmätig har
svenskan bevarat det lågtyska ordslutet (i sin omljudda form, jfr
mit lîkmetich), under det danskan i sitt retmæssig har den
högtyska ändelsen -mässig, som även vi ega i andra yngre lån:
regelmässig, planmässig.
Ingalunda alltid är det fallet, att lånordet redan vid sitt
första inträde i språket haft den översatta, skenbart nationella
form, under hvilken det nu är brukligt, eller att den skillnad,
som nu består mellan danskan och svenskan, värkligen är
ursprunglig. Det danska barmhjærtig har icke från början
varit mera genomskinligt än svenskans barmhertig. Ännu i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
