- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femte Bandet. Ny följd. Första Bandet. 1889 /
161

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Tyska inflytelser på svenskan (Esaias Tegnér)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1550 års danska bibel skrives ordet barmhertig, fullkomligt
troget efter den lågtyska formen.

Den skillnad i betydelse, som finnes mellan det danska
Höimod (= ädelmod) och det svenska högmod (= stolthet)
beror därpå att — fastän orden till utseendet båda äro lika
nordiska — i själva värket det svenska uttrycket är ett gammalt
lånord från tyskan, motsvarande det högt. Hochmuth, det lågt.
hogmod, homod. Också i danskan finnes, som bekant, det
senare ordet, men i mera tysk gestalt, nämligen som
Hovmod, mot hvilken form svarar den hos Suso s. 225
förekommande fornsvenska biformen hoffmodh. Räknar man noga,
torde för övrigt icke ens det danska höimodig kunna
erkännas som fullt inhemskt, ty användningen af ordet hög, höi i
så förandligad mening är svårligen ursprungligt nordisk.
Höimodig har, om jag ej misstager mig, blivit med anslutning
till langmodig, taalmodig i jämförelsevis sen tid nydanat efter
sådana tyska ord som hochgesinnt, hochherzig.

Så skall man ofta ur våra allra vanligaste, skenbart
renast nordiska ord kunna framdraga bevis på inflytelser ifrån
främmande tungomål. Kan något ord förefalla mera tryggat
till sin nationella börd än god? Och dock röra vi oss med
många rent tyska användningar af detta ord. Så t. ex. då
vi säga så godt som (= nästan), lik(a}godt, finna för godt,
hålla till godo, komma till godo, hava till godo, var så god
och
-, godt och väl, kort och godt; likaså göra danskarna
då de än vidare säga det har gode Veje, give gode Ord m.
m. Hälsningsformlerna god dag, god natt äro också närmast
komna till Norden från Tyskland; likaså det med dessa
uttryck besläktade gutår, som ännu hos Bellman (åtminstone i
hans första upplagor) skrives godt år och som också hos
Holberg förekommer i denna form. Berghaus (Sprachschatz d.
Sassen II. 31) omtalar frasen God gew uns en god jaar och
säger därom: ”gewöhnlich als Wunsch zur Begrüssung beim
Zusammentreffen, auch Gesundheit beim Trinken.” Jag anför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1889/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free