- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femte Bandet. Ny följd. Första Bandet. 1889 /
162

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Tyska inflytelser på svenskan (Esaias Tegnér)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

detta citat, enär ordets tyska förebild, så vidt jag vet, ej varit
förut omtalad.

Uttrycket gå i god för är också, visserligen endast i
andra hand, ett vittnesbörd om tyskt inflytande. Det
sammanhänger uppenbarligen med det förr mer än nu brukliga
vara god för någon, som motsvarar det lågtyska good wesen
vor enen
. Då god i detta uttryck är liktydigt med borgen
(jfr t. ex. vår bibels jag hafver varit minom fader god för
pilten
med Luthers ich bin Bürge gewesen für den Knaben
bei meinem Vater
, Gen. 44. 32), så har man, såsom det tyckes,
genom en ganska egendomlig syntaktisk analogibildning satt
gå i god för gå i borgen. Uttrycket gå i god finnes redan
hos Lind, som återger det med gut sein für.

Enär det nu omtalade slaget af ideella språklån i
allmänhet nästan förbises — och detta ej blott här i Norden —
har jag trott mig särskilt böra framhålla deras betydelse.

Ofta nog finner man att det tyska ord, som vi, kanske över
danskan, fått in i vårt språk, själv är en översättning af ett
romaniskt, som möjligen åter gar tillbaka till ett grekiskt.

I det skenbart svenska ordet sedlig kunna vi genom alla
dessa huvudstadier följa den europeiska odlingens väg. Sedlig
är bildat af sed efter analogien af t. sittlich : Sitte. Det tyska
adjektivet är åter en produkt ur analogien moralis : mos.
Slutligen är moralis en bildning som framgått ur proportionen
ἠθικός : ἦθος. Sedlig, moralis skulle väl annars blott betydt ’bruklig’.
Sedelära är en sekundär bildning, med betydelsen från sedlig,
jfr höll. vroedkunde ’obstetrik’ (!) efter vroedvrouw = sage-femme.

Ytterligare exempel på ord, hvilkas ättelängd vi på
samma väg kunna spåra ända till Grekland äro samvete
(Gewissen - conscientia - συνείδησις); försyn (Vorsehung
- providentia - πρόνοια
); lidelse (Leidenschaft -
passion - πάθος
). Kräftan går i sina båda figurliga
betydelser, som namn på en sjukdom och som namn på en
stjärnbild, genom sitt tyska och sitt latinska namn tillbaka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1889/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free