- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femte Bandet. Ny följd. Första Bandet. 1889 /
293

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Nekrolog över Carl Johan Schlyter (Elof Tegnér)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nekrolog över Carl Johan Schlyter. 293

energi och. en flit, som ej ryggade tillbaka för någon svårighet,
en kritisk blick, en minutiös noggrannhet och en skarpsynthet,
hvilken de minsta detaljer ej syntes kunna undgå, vid sidan
af en omfattande allmän bildning och vidsträckt beläsenhet på
många områden.

1827 börjades med Vestgötalagen den stora samlingens
utgifvande; derpå följde 1830 Östgötalagen, båda bärande Collins
och Schlyters namn gemensamt. 1834 utkom Uplandslagen, i
hvars företal Schlyter egnat en minnesgärd åt sin året förut
bortgångne medarbetare. Södermannalagen följde 1838,
Vest-mannalagen 1841, samt (i ett band) Helsingelagen,
Kristnubal-ken af Smålandslagen och Bjärköarätten 1844. Ett uppehåll
på åtta år följde nu, innan nästa band, Gotlandslagen utgafs (1852).
Uppehållet var föranledt dels af andra uppdrag, dels af de
vidlyftiga förarbeten och forskningsresor till utlandet, som kräfdes för
utgifvande af de till Gotland hörande lagurkunderna, hvilka
stodo i närmaste sammanhang med utlandets
medeltidslagstiftning. Visby stadslag och sjörätt följde efter dessa förarbeten
redan 1853, Skånelagen 1859, Magnus Erikssons landslag 1862,
stadslagen 1863, samt slutligen 1869 konung Kristoffers
landslag. Med denna sistnämnda var lageditionen fullbordad; men
åtta år senare utgaf Schlyter sin stora "Ordbok till samlingen
af Sveriges gamla lagar" såsom dess 13:de och sista band.

De förändringar i Utgifvarens yttre ställning, som åren
medfört, hade sålunda med det nämnda undantaget icke
hindrat företagets regelbundna fortsättning. 1835 hade Schlyter
nämligen lemnat Stockholm för att i Upsala föreläsa
laghistoria, dit medförande materialet till sitt stora arbete. Då detta
uppdrag endast inbragte honom titel af professor, men icke fast
anställning vid universitetet, och en sådan nu kunde beredas
honom i Lund, flyttade han, medförande sina lagcodices, 1837 till
Lund, der han 1838 utnämdes till professor i allmän lagfarenhet, ett
läroämne, som 1842 vid juridiska undervisningens omorganisation
utbyttes mot laghistoria. Åren 1844-48 vistades Schlyter
såsom en verksam ledamot af lagberedningen i Stockholm, i hvars
förslag inflöto åtskilliga reservationer och motiver af hans
flitiga penna. Efter återvändandet till Lund sistnämnda år
utöfvade han sitt akademiska lärarekall till 1852, då han erhöll
tjenstledighet, för att ostörd kunna egna sig åt lagverkets
fortsättning. Han qvarstod dock såsom professor ända till 1876,
då han vid 81 års ålder, 60 år sedan han vid universitetet först
anstäldes, begärde och erhöll afsked med pension. Hans öfriga
dagar tillbragtes i stillhet i Lund 1).

*) Följande biografiska data må här ytterligare tilläggas: Schlyter blef
ledamot af Vitterhets-Akademien 1837, af Vetenskaps-Akademien 1856, af
Musikaliska Akademien 1869, samt kallades 1860 efter Hvasser till ledamot af Svenska
Akademien, men vägrade att mottaga denna kallelse, väsentligen derföre att han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 14:24:32 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1889/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free