Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Nekrolog över Carl Johan Schlyter (Elof Tegnér)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294 Elof Tegnér.
Schlyters monumentala verk är tillräckligt kändt ej blott
af Nordens rättshistoriker, utan ock af dess språkforskare, för
att här behöfva utförligt karakteriseras. Den nästan otroliga
noggrannhet, som blifvit använd vid textens redaktion, de
utförliga kritiska handskriftsbeskrifningarna, förorden till hvarje del
med sina stundom polemiska Utflygter mot äldre och yngre arbetare
på samma fält, och slutligen glossarierna till de särskilda delarna
med deras sammanfattning, den stora ordboken - allt detta
bildar ett imponerande minnesmärke åt Schlyters litterära
personlighet. Beundransvärd är den konseqvens, som under den långa
utgifningstiden fasthållits i alla detaljer: det var Schlyters ener-
fiska vilja, som satte sin stämpel på det hela. Det kan
må-ända sägas - och har äfven blifvit sagdt - att mödan af
handskriftsgranskningen skulle kunna hafva minskats, om han
fördelat den stora mångfalden af handskrifter till hvarje lag i
vissa grupper och ur dem endast utvalt de mest karakteristiska
för att fastställa texten och dess hufvudsakliga varianter. Om
det hela genom en dylik handskrifternas klassifikation skulle
hafva vunnit i öfverskådlighet, så är det dock ovisst, om
noggrannheten ej derpå kunnat komma att blifva lidande; och det
var ej Schlyters sak att af beqvämlighetshänsyn uppoffra hvad
som han ansåg vara det väsentligaste. Särskildt ur filologisk
synpunkt är mångfalden af varianter ej att klaga öfver.
Bättre än någon annan samtida kände Schlyter ej blott
den svenska medeltidens lag, utan - såsom särskildt hans
upplaga af Visby sjörätt visar - äfven andra länders
lagurkunder af samma slag; och med den svenska medeltidens
samhällsförhållanden och politiska historia var han förtrogen
som få fore och efter honom. Hans afhandlingar "Om
konungaval, eriksgata, kröning och kongliga rättigheter" och "Om
Sveriges äldsta indelning i landskap" äro historiska skrifter af rang,
och tjena, liksom de flesta öfriga i Schlyters ’Juridiska
Afhandlingar’ inrymda uppsatserna, att visa den vidsträckta blick,
hvarmed han uppfattat sammanhanget i det helas utveckling.
Hans kritiska sinne höll honom fri från hvarjehanda
öfverdrif-ter; sjelf protesterar han mot "fetischdyrkan" af "runor och
andra antiqviteter" och tillägger: "Jag är fri från den ännu i
ej önskade deltaga i Akad:s ordboksarbete, om hvars framgång på dess
dåvarande stadium han hyste grundadt tvifvel (se företalet till ordboken, s. XL VII).
Bland utländska lärda sällskap, af hvilka Schlyter var ledamot, må nämnas K.
Bayerische Akademie d. Wissenschaften (1877). Filosofie jubeldoktor 1865, juris
jubeldoktor 1870. Promotor i juridiska fakulteten vid Lunds universitets
jubelfest 1868; till promotionen utgaf han ett program om den juridiska
undervisningen vid Lunds universitet. Riddare af Nordstjerneorden 1848, kommendör
1860, med stora korset 1873; kommendör af Danska Dannebrogsordens lia grad
1868, af Sachs. Albr. o., Mecklenb. Wendiska Kronan, Wiirtem bergiska
Fredriksorden 1878. - Filologiska sällskapet i Lund hyllade Schlyters förtjenster om
den nordiska språkforskningen genom att kalla honom till hedersledamot (1885).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
