- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femte Bandet. Ny följd. Första Bandet. 1889 /
312

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Tyska inflytelser på svenskan. Forts. fr. s. 166 (Esaias Tegnér)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

312 Esaias Tegner.

än i tal. Må vi hoppas att detta tyder på ett
framåtskridande, eller fastmera en återgång till en bättre, bekvämare
och mera inhemsk ordning på andra personens område.

Förslaget att även hos oss upptaga det dansk-tyska De
som tilltalsord har på senaste tid haft en talangfull
försvarare (N. Linder, Om tilltalsord i svenska språket, 1884).
Detta förslag har dock den rådande stämningen så mycket
emot sig, att det svårligen kan vänta någon framgång.
Pseu-donymen N. I. T. [C. U. Sondén] utgav 1865 en liten skrift
med titeln Ni är det rätta tilltalsordet. Och framtiden torde
giva honom rätt.

Då vi klaga över att den främmande seden fått ett så
stort insteg hos oss, böra vi ej glömma, att det egentligen
blott är inom den relativt fåtaliga herrskapsklassen, som
titelväsendet inkräktat på området för 2 pers. pronoiften. Den
stora massan af folket tilltalar hvarandra fortfarande med
du, I, ni. Även han, hon höres rätt ofta bland allmogen,
men användes huvudsakligen blott till personer utom dess
egen klass - naturligt nog, då dessa pronomina egentligen
stå som vikarier för någon titel. En dylik substituering
ligger så nära till hands, att man alls icke behöver i folkets
användning af han och hon se en direkt efterbildning af
tyskarnas er, sie.

Med större sannolikhet kan man däremot i de högre
samhällsklassernas användning af samma pronomina antaga
ett omedelbart tyskt inflytande. I slutet af förra och början
af innevarande århundrade tyckes han, hon inom dessa
klasser ha rätt allmänt egt rollen af ett slags välvilligt
nedlåtenhetspronomen. Ett ni till underordnade ansågs då mera
ohövligt. Ännu 1836 kunde Svenska Akademiens språklära
(s. 126) uppgiva, att "Han och Hon brukas stundom i
umgängestal till en ringare person, hvilket utmärker litet mera
höflighet än Ni och mindre förtrolighet än Du? Just en
dylik roll af ett hövlighetsord användt mot underordnade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1889/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free