- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femte Bandet. Ny följd. Första Bandet. 1889 /
313

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Tyska inflytelser på svenskan. Forts. fr. s. 166 (Esaias Tegnér)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tyska inflytelser på svenskan. 313

hade det tyska er, sie antagit, sedan det på övriga områden
undanträngts af det förnämligare Sie.

Någon större användning i vår dramatiska litteratur
synes han, hon som tilltalsord icke ha vunnit.
Åtminstone har jag svårt att hos 1700-talets dramatiker finna
exempel därpå, om jag bortser från översättningar efter danska
och tyska författare; i sådana skrifter, t. ex. i Lagströms
övers, af Holberg (på 1730-talet) äro de däremot vanliga.
Hos Bellman träffas emellertid åtskilliga exempel på han,
hon; orden nyttjas hos honom t. ex. i hans älsta diktsamling
från 1772 (utg. 1872), s. 16, 219 ungefär på samma sätt
som nu. På det sist citerade stället kallar en tjänstflicka
betjenten, som hon vill afvisa, ömsom ni och han.

I ett hänseende hava förhållandena på området för 2
pers. pronomen hos oss nu blivit sämre än någonsin förut. Ännu
ett stycke in på vårt århundrade kunde man utan vidare
använda min herre, min fru med 3 pers. såsom tilltalsord:
jag anhåller att min herre ville osv. Efter analogien med
tilltalet herr pastor, fru majorska är man numera skyldig
att till personer, som sakna någon titel, men hvilkas namn
man känner, säga herr Eriksson, fru Nilsson osv. Namnet
träder i titelns ställe och måste upprepas för hvarje gång
andra språk nyttja sitt hövlighetspronomen. Herrn och frun
ensamt låter simpelt; endast fröken kan som tilltalsord stå
utan bihang af namn. För denna ytterligare fullkomning
af vårt titelväsen kunna vi ej skjuta skulden på någon
främmande nation.

I Norge nyttjar folket i vissa trakter de som tilltalsord.
Detta pronomen har, såsom redan Aasen påpekat, intet att göra
med det danska De: det är en direkt utveckling af
forn-norskans per, 2 pers. pl., hvars dualformer dokker, dykk
också i andra bygder göra tjänst som. tilltalsord.

Med afseende på det danska De må ytterligare
tilläggas att det, ehuru bildat efter tyskan, dock numera i fråga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 14:24:32 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1889/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free