Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Tyska inflytelser på svenskan. Forts. fr. s. 166 (Esaias Tegnér)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B16 Esaias Tegnér.
säger i denna förbindelse är lika med jag. säger.
Pronomi-net har efter tyskans föredöme blivit utelämnat.
Ännu ett annat fall kan nämnas, där svenskan också
efter tyskt mönster förbigår samma pronomen. Liksom
tyskarna säga danke för ich danke, så säga vi elliptiskt
tackar för jag tackar. Däremot hava vi ej följt tyskarna
då de säga bitte för ich bitte; det heter hos oss alltid
jag ber.
Användningen af mig såsom "dat. ethicus" i uttryck som
du är mig en lustig kurre, torde hos oss härröra från
tyskan, där man på samma sätt kan använda ej blott första
utan också andra pers. pronomen: das war mir (dir, euch)
ein Geheul. I de nordiska fornspråken tror jag icke att
något liknande förekommer. Däremot kan man på isländska
säga med sik: han er sik sterkr, Skottakonungr var sik
fri-ftasti macfr (jfr Lund, Oldnord. Ordföjningslære s. 506).
Några nominal- och verbal-bildningar, som efter tyska
förebilder framvuxit ur våra personliga pronomina, förtjena
att här särskilt tagas i betraktande.
Substantiveringen af jag till jaget har sitt mönster i
tyskans das Ich. Under vår medeltid sade man icke mitt andra
jag, utan med ett maskulint uttryckssätt thænne är suasom
annar Jak (Birgittas Uppenb. 3. 70).
Danskan har uttrycken Dusbroder, at drikke Dus. Baden
(anf. skr. 133) använder också ett i ingen mig bekant dansk
ordbok upptaget verb duse med betydelsen ’kalla för du7.
Tydligtvis äro alla dessa ord lånade från tyskans duzen, även
med formen dutzen, Duzbruder. Det motsvarande verbet
heter numera i danskan dute eller dutte, och det kan väl ej
vara tvivel om att dessa ord, om de ock ej som de föregående
äro direkt upptagna från tyskan, likväl äro bildade under
inflytelse af detta språk. Då t här står på samma plats
som ett högtyskt z, tänker man lätt på någon lågtysk form
som deras närmaste utgångspunkt. Jag finner dock ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
