- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femte Bandet. Ny följd. Första Bandet. 1889 /
330

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Tyska inflytelser på svenskan. Forts. fr. s. 166 (Esaias Tegnér)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

330 Esaias Tegner.

ju alldeles tomt på konkret innehåll. Då språklån i de allra
flästa fall visa sig motsvara reella kulturlån, borde också
relativet mindre än andra språkets uttryck vara utsatt för
främmande inflytelser. Emellertid röja sig sådana i flera
hänseenden också på detta område af vårt språk.

Redan Rydqvist har II. 507 anmärkt, att användningen
af det ursprungliga interrogativet hvilken som
relativpronomen tillhör en jämförelsevis sen tid. Det är först i 15:de
århundradet, som detta relativ blir mera brukligt; fore denna
tid anträffas det blott sparsamt. Rydqvist synes icke i detta
uttryckssätt ha sett något för vårt språk främmande. Från
interrogativet till relativet finnas också flera naturliga
övergångar, och man bör ej förneka att utvecklingen af hvilken
i denna riktning kunnat hos oss ske parallellt med samma
utveckling i tyskarnas welcher, welk. Jag tror också att
användningen af vårt hvilken som relativ till någon del bör
anses som inhemsk. Men på samma gång är jag viss, att
Söderwall har rätt i sin iakttagelse (Hufvudepokerna af
Svenska språkets utbildning, s. 65), att det under äldre tider
huvudsakligen är i översättningar, som detta uttryckssätt
användes. Söderwall talar på det anförda stället blott om
översättningar från latinet, men jag tvivlar ej att han gärna
medgiver, att tyska texter lika lätt, eller fastmer ännu
lättare, kunnat föranleda svenska översättare att använda
hvilken på detta sätt. Knudsen stämplar också (Norsk Biandkorn
III. s. 62 m. fl. st.) det norska hvilken såsom en för de
nordiska språken främmande och till sitt ursprung tysk
"bakviser", som han vill med det snaraste skaffa ut ur
landet.

Om man bortser från några få, bestämda undantagsfall,
är hvilken som relativpronomen ännu i dag nästan främmande
för vårt talspråk. De nordiska folkens litteratur har i detta
som i åtskilliga andra hänseenden en mera tysk uppsyn
än det språk, som värkligen lever på folkens läppar. Och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 14:24:32 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1889/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free