Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Tyska inflytelser på svenskan. Forts. fr. s. 166 (Esaias Tegnér)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332 Esaias Tegner.
preste daghlica sculu messu sighiä Sv. Dipl. 536 (1346).
Till b) hör härätzhöfdengenom j hulkis härädhe forscriffna
godz liggiå Handl. t. uppl. af Finlands Häfder 4. 73 (1459).
Till c) hör diäwflen fiol a knä tha giidz Ukame kom ther
huilkit han nödhoghir giordhe Kloster!. 9.
Om man till dessa fall lägger ännu ett, till en mera
framskriden litterär odling hörande: att hvilken användes när
välljudsskäl (särskilt en äljest inträdande kollision af flera
som] fordrar sådant, så torde de gränser vara angivna, inom
hvilka än i dag relativet hvilken i de nordiska språken
gemenligen håller sig. Baden, anf. skr. s. 131, 209 omtalar
visserligen en dansk författare i slutet af förra århundradet,
sorn aldrig använde som i betydelsen af relativ, detta
emedan som också kunde vara konjunktion och följaktligen vore
tvetydigt; i stället satte han alltid hvilken. Dylikt är likväl
att räkna som en abnormitet utan annan betydelse än den
att visa på huru konstiga afvägar skriftspråket stundom kan
förirra sig.
Då ett flexiviskt relativpronomen i ett för Övrigt
flexi-viskt språk underlättar satsfogningen och därigenom medför
en större stilistisk frihet i uttrycket, ha vi allt skäl att vara
tacksamma mot våra sydliga grannar för det stöd de lämnat
och fortfarande lämna oss vid ombildningen af hvilken till ett
relativord. Även för Tysklands språk är en sådan användning
af welcher, welk resultatet af en yngre utveckling; alla de
germaniska språken ha börjat från samma punkt som vi. I
England tyckes användningen af which i någon mån ha bestämts
af normandiska inflytelser (Mätzner, Eng. Grammatik L 297).
Det är naturligt att behovet af ett sådant ord som
hvilken kraftigast måste göra sig gällande vid översättning
från språk, som ega böjliga relativpronomina och som i följd
däraf ofta nyttja en mera komplicerad satsbyggnad.
Söderwalls nyss omnämnda iakttagelse innehåller därför just hvad
inan i förväg borde vänta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
