- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femte Bandet. Ny följd. Första Bandet. 1889 /
333

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Tyska inflytelser på svenskan. Forts. fr. s. 166 (Esaias Tegnér)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tyska inflytelser på svenskan. 333

Understundom användas hos oss den, det, dem som relativord.
Sådant sker likväl hos goda skribenter knappast i andra fall än
när de båda övriga relativerna, som och hvilken, af en eller
annan grund böra undvikas; så t. ex. af välljudsskäl i satsen
jag nämner detta såsom villkor, dem jag ej vill eftergiva.
I naturligt talspråk torde detta relativ knappast någonsin
förekomma. Dess klang är så främmande att t. o. m.
Rydqvist är benägen att räkna det som en germanism. I Danmark
kan man på samma sätt säga Hemmeligheden, den han saa
længe bevarede. Molbech Dansk Ordb.2 1.330 omtalar detta
uttryckssätt som "indfort af enkelte i den nyere Tid", utan
att dock användningen af ordet kan anses vara "hiemlet eller
almindelig." Det finnes dock i vår bibel (t. ex. Mai. 1. 14,
2. 14) och även tidigare.

Under samma förhållanden och med samma
inskränkning som den förekommer understundom den där nyttjat i
relativ mening. Det har fördelen att kunna stå som
subjekt, något som ej är möjligt för det relativa den
hvarken i svenskan eller i danskan. Om alltså i nyss anförda
exempel relativsatsen vändes till passiv, måste man säga
villkor, de där icke kunna eftergivas. Den där förefaller alltså
litet mera hemmastadt i vår grammatik än det relativa den.
Jag vågar icke häller med visshet påstå att uttrycket är bildat
efter utländskt mönster, hur nära än jämförelsen med tyska
uttryck ligger. I fornhögtyskan har man relativet der dar,
fortlevande ännu in på vår tid i formen der da, t. ex. Mark.
16. 17 enligt Luther: die Zeichen aber, die da folgen werden
denen, die da glauben, sind die. I lågtyskan har man de
dar, vanligare de de eller hopskrivet dede (jfr Lübben,
Mit-telniederd. Gram. 113). I vår gamla bibel är ett relativt
användt den där ganska vanligt. Oftast brukas det
visserligen i indefinit betydelse, motsvarande Luthers wer eller
wer da, t. ex. then ther öron hafwer til att höra, han höre;
men det förekommer även som ett äkta relativ, dock snarast i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1889/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free