- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femte Bandet. Ny följd. Första Bandet. 1889 /
335

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Tyska inflytelser på svenskan. Forts. fr. s. 166 (Esaias Tegnér)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tyska inflytelser på svenskan. 835

På interrogativets område finnes ett direkt lån från
tyskan i vårt militärspråks verda. Ordet sluter sig till en
rätt omfattande grupp af uttryck hörande till krigsväsendet,
hvilka vi mottagit från Tyskland: half, skiltvakt, gevär, ge fyr
m. fl. Hur gammalt verda är i svenskan kan jag icke ur
mig för närvarande tillgängliga källor fullt bestämma. I ett
exercisreglemente för Stockholms stads borgarbeväpning 1789
finner jag ordet hopskrivet och med enkelt v: verda, ej wer
da; man tänkte alltså vid denna tid ej på frasens tyska
ursprung och betydelse. I Levin Möllers franska Ordbok 1745
ser man qui vive ej återgivet med wer da eller verda utan
med det långsläpiga af hvad parti ären I? Dock var ordet
redan tidigare i bruk hos oss, ty Svedberg nämner 1716
wer da ’ho är ther’ bland "fremmande ord och ordalag, som
hos oss merendels onödigt brukas." - Wer da som
skiltvakts-fråga motsvaras af italienskans chi va la, och i denna
fullständigare form återkommer frågan hos många andra
europeiska språk: fransmännen hava jämte qui vive även ett qui
va la, portugiserna säga quem vai lá, engelsmännen who goes
there, polackarna kto idzie, ryssarna Utö idjot osv. Då
uttrycket väl snarast kommit till Polen och Ryssland över
Tyskland, kan man möjligen våga förmoda att bakom wer
da står en äldre form wer geht da, och att alltså vårt
verda,^ liksom många andra militärord, ytterst visar tillbaka
på romanisk krigskonst.

Även i rent svensk form torde frågan hvem där? röja
sig som en efterbildning. Vi kunna icke säga hvem där
borta? Det är alltså antagligen inflytandet af tyskans wer da,
som gjort att vi vid dess försvenskning utelämna verbet är.

Hurudan, d. hvordan är ett frågeord, som under 1400-talet
bildats genom halv översättning af mit. wo-dån ’wie gethan’1).

*) Tidigast skrives ordet hos oss hurudana (jfr svadana, nu sådan). Det
slutande -a har ansetts göra svårighet (Tamm, Tyska and. s. 11), men tydes

22

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 14:24:32 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1889/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free