Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Tyska inflytelser på svenskan. Forts. fr. s. 166 (Esaias Tegnér)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342 Esaias Tegnér.
lära II 502 if.), att språket i denna lag är att betrakta
såsom en särskild svensk munart med utpräglad norsk färgning.
Vårt moderna svenska enhvar har intet sammanhang med
detta äldre ord. Det betyder ’hvar och en’ och synes i vårt
språk icke. vara äldre än sedan slutet af 1600-talet. Det
finnes icke i vår bibel och namnes ej häller af Aurivillius
(1684), som annars ganska utförligt behandlar pronomina.
Det tidigaste beviset för ordets tillvaro hos oss finner jag i
Tiällmanns Grram. s. 199, där det säges "efter någras bruk"
ersätta livar och en. I Svedbergs Schibboleth (1716) ställes det i
riktig belysning. Det heter där (s. 170): "Sammalunda bruka
någre thetta tyska ordasettet: Som en hvar wet. En hwar,
ein jeder lyder wel hos’Tyskarna och the Danska: men intet
hos oss, som förr ei hafwe wetat af ett sådant maner at
tala. Vtan wi säije: som hwar och en wet". - Fam tio år
senare upptages ordet i Ihres och Sahlstedts ordböcker utan
någon reservation. I våra dagar är det mycket vanligt i
skrift, men torde ganska sällan höras i fullt otvunget tal.
Till Svedbergs förklaring af ordets uppkomst hos oss behöver
jag ej göra något tillägg. Om dess förhistoria i Danmark kan
jag intet upplysa, men jag antager för givet att det inkommit
dit såsom en nybildning efter tyskarnas ein jeder, eller
snarare efter det förr mera nyttjade ein jeglicher.
Somliga är ett annat pronominellt ord, som genom
tyska inflytelser synes ha fått spridning i Norden. Det
motsvarar det mit. somelike och visar sig hos oss tidigast mot
midten af fjortonde århundradet. Det inhemska, ännu hos
folket bevarade uttrycket är somma. Vi anteckna åter här
ett af de jämförelsevis fåtaliga fall, där danskan bättre än
svenskan hållit sig fri från det utländska inflytandet. I
Danmark säger man fortfarande somme. Den neutrala
sin-gularen somt är ännu användbar också i svensk skrift.
Samtliga, d. samtlige är naturligtvis också ett tyskt lån,
liksom dess stamord, det kopulativa samt. Än i dag hava
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
