Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axel Kock: Några bidrag till fornnordisk grammatik - - V. Till växlingen ft (fpt):pt i fornsvenskan och isländskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 Axel Kock.
skiptin (av verbet skipta). Andra ord med fpt [ft] eller pt
förekomma icke i fragmentet.
En granskning av glossaret till Magnus Erikssons
landslag visar, att i regeln brukas f t i denna skrift: gift, gifta
(subst.), gifta (verb), giftastæmna, gifto-bol, -mal, -qycdder,
laghgifter, skæfta(vapri], oftare mer, oftarmer, lærift, hæfte
’fängelse’, liæftilse. Undantag göra prepositionen æpter, som
stavas dels med pt, dels med ft (glossaret har æpter såsom
normalform), samt orden skipi, skipta, skipte, skiptis fastar.
Överensstämmelsen mellan fragmentet av Östgöta-lagen
och Magnus Erikssons landslag är ögonskenlig, och härtill
kan läggas, att ännu på 1500-talet stavningen epter anträffas
i vissa skrifter. Detta är t. ex. fallet i Yariarum rerum
voca-bula (tryckt 1538; samma skrift har även epter sy y n1) samt i
Olaus Petri’s Svenska krönika, där epter är mycket vanligt
(i denna skrift även giptermål s. 206, opta s. 208). Redan
Tamm har i Fonetiska kännetecken på lånord i nysv.
riksspråket s. 42 anmärkt, att i sistnämnda arbete "särskildt
ordet, epter skrifves med p", fastän "andra ord skrifvas meåfft,
såsom offta, scrifft o. s. v." Själv drar Tamm härav ingen
slutsats beträffande uttalet; det kan, säger han, "icke gärna
vara annat än en qvarlefva af en arkaistisk skrifsed". Jag
ser häri annat än en blott skrivsed, och jag vågar tro, att
Tamm, efter att hava tagit kännedom om de ovan
meddelade iakttagelserna från fsv. skrifter, skall dela min åsikt.
Av dessa torde nämligen framgå, att i vissa trakter prep.
æptir låtit ljudutvecklingen ft>pt inträda, ehuru denna icke
genomförts i flertalet ord med gammalt ft. Orsaken har
varit den, att æptir merendels brukades utan fortis. .Språket i
fragmentet av Östg.-lagen visar tendens att låta fl övergå
till pt, men blott första stadiet av denna ljudövergång har
ännu inträtt i gifpta, gifpt etc.: ett jp-ljud har här inskjutits
*) Omvänt anträffas i denna bok upprepade gånger sJ&afft (part. av skapa
t. ex. s. 183).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
