Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axel Kock: Några bidrag till fornnordisk grammatik - - V. Till växlingen ft (fpt):pt i fornsvenskan och isländskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några bidrag till fornnordisk grammatik. 41
mellan (det då väl ännu bilabiala) / och t. Av ett äldre
æfpte har dock redan blivit æpte genom assimilation av /
och p, liksom ofta annars i relativt oakcentuerad stavelse
assimilationer inträda, hvilka ej genomföras i fortis-stavelser.
Jmf. särskilt härmed, att i Skånemålet prepositionen efter
blivit ätte*), ehuru målet har kvar fl i loft, kraft etc. -
Språket i Magnus Erikssons landslag står på en något äldre
ståndpunkt än det i fragmentet av Östg.-lagen, enär den förra
skriften har kvar fi i gift etc. samt æfter växlande med
æpter (ordet dels hade, dels saknade fortis).
Pt i verbet skipta och de därmed besläktade
substantiven skipi och skipte förklarar jag därav, att när språket
hade tendens till ljudutvecklingen fl > pt, denna genom
påvärkan av skipa ’ordna’ med besläktad betydelse genomfördes
tidigare i skipta (och dess släktord) än i andra ord; obs. att
fsv. skipa liksom skipta kan betyda såväl ’förordna,
tillsätta’ som ock ’fördela’ (se Schlyters ordbok), och att i isl.
båda verben kunna betyda ’ordne’ (Fritzner).
I Fonetiska kännetecken s. 41 framställer Tamm den
åsikten såsom möjlig, att, ehuru det äldre fl i vissa trakter
av vårt land under medeltiden övergick till pt, det äldre fl
i andra bygder bibehölls oförändrat, och han stödjer denna
uppfattning därpå, att jämte ett redan i de älsta hskr.
mötande pt "också fl förekommer samt stundom pfl och fpt?
Så vitt jag förstår, framgår med nödvändighet av den under
1500-talet i vissa urkunder brukliga skrivningen epter men
offta etc., att det äldre fl i vissa trakter aldrig övergått till
pt i fullt akcentuerad stavelse. Ty om detta hade varit
händelsen, skulle man vid nämnda tid (då skrivningen med pt
i flertalet ord ej längre förekommer) hava funnit pt lika ofta
*) Eedan fsv. visar i detta ord stundom assimilationen pt > tt till följe
av dess akcentlöshet, t. ex. ættir VGrL IV (beläggställe hos Collin-Schlyter),
i runor atR etc. (beläggställen i Dieterich: Eunensprachschatz 222 och hos
Bråte: Ant. Tidskrift X 71 noten).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
