Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 Axel Kock.
liga komposita med förra sammansättningsleden slutande på t
och den senare börjande på / har anslutning till de enkla
orden merendels hindrat utvecklingen (eller bevarandet) av
s: nysv. åtlöje, Gottland, Öster-, Västergötland. Stundom
anträffas dock s i dylika komposita, t. ex. a(a)tdögJie (Lg III,
MB II; beläggställen i Söderwalls ordbok), Östergötland
(Ol. Petri’s krönika 57), Vestergötland (ib. 44). Formen
-göteland (och -götland i motsats till -g y U and) har uppstått
i formerna Östra Gö’tland, Vostra Gö’tland, uttalade såsom
skilda ord, eller vid akcentueringen Östergötland,
Vestergötland. - III. I relativt oakcentuerad stavelse har // blivit
//: Ö^stergylland, Vestergylland (så redan i fsv.; jmf. Rydqvist
II 271), Ödster gyllen, Vastergyllen. TI har assimilerats även
i nysv. lille. Denna form har först uppstått dels i den mängd
ställningar, där lille saknar fortis (min lille vän, far lille,
Ulla Stina, Lilla Edet etc.), dels kanske också i barnspråket
(dvs. det till barnen använda språket). Att i åtskilliga
bygdemål ti blivit //, är känt (redan i Hälsinge-1. nællær för
nætlor). - Assimilation ts > ss har inträtt i förbindelsen tsl
liksom annars, när ej anslutning till andra ord hindrade:
vassle men brottslig (efter brott) etc. I nysv. enkla ord med
ti förklaras detta därav, att ordet i senare tid lånats från
eller påvärkats av tyskan: kittla (platt-t. keteln, höll. kittelen;
jmf. Andersson: Joh. Salbergs Gramm, svetica 88), men fsv.
kitela och ännu t. ex. Serenius kittla (numera ha som
bekant kittlig och kitslig olika betydelse); sprattla (platt-t.
sparteln) men äldre nysv. spras(s)la (Serenius, Sahlstedt; den
senare har prassla med samma betydelse); väl ock huttia
(nht. hudeln ’behandla illa’).
VIII. Hava de efter vokalen följande konsonanterna
alldeles icke spelat någon roll vid brytningen i isländskan?
Efter Pauls undersökningar i hans och Braunes Beiträge
VI 16 ff. torde denna fråga vanligen besvaras nekande. Så säger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
