Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axel Kock: Några bidrag till fornnordisk grammatik - - VIII. Hava de efter vokalen följande konsonanterna alldeles icke spelat någon roll vid brytningen i isländskan?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 Axel Kock.
liar ga, så ock gialla *) med II; och skialla har i regeln
brytning. Sidoformen skella till det normala skialla beror på
inflytande från det svaga skella (av *skalljari) ’to make to slam,
clash’. Då sperna ’spjärna’ har blott en stark form (impf.
sparn) men för övrigt böjes svagt, gör inf. sperna icke
undantag. Inf. bella tillhör det svaga verbet bella (jmf. Jón
þorkelsson: Beyging sterkra sagnorda s. 16). Serpa
’stuprare’ med part. sorpinn och stropinn motsvaras av nyisl.
stre&a; om sistnämnda form är gammal, har den kunnat
förorsaka e i formen serpa. Snerta ’beröra’ har möjligen
påvär-kats av det svaga snerta ’to quaff off quickly’. Något gnella
har ej påvisats. Fritzner och Oxfordordboken citera ordet
blott från ett ställe och under formen gnullu.
Orden äro för många, för att det skulle vara en ren
tillfällighet, att infinitiverna med r eller l + konsonant (även II)
nästan alltid hava, men andra infinitiver alltid sakna brytning.
Härmed må även några maskulina och feminina
^-stammar sammanställas, ehuru samtliga dylika stammar ej äro
förtecknade, och någon fullständighet här således alldeles icke
åsyftas. Jmf. bialki, kialki, pialmi, Harmi (nyisl.), bialfi (’päls’;
härledn. oviss), Biarki, pialß med nefi, Imefi, peli, geri ’ulv’,
feii ’a stepper’ (i sammansättningar Mfeti, Uttfeti etc.), feti
’yxblad’, seß ’mind, affection’ (möjligen kan något bland dessa
ord hava - icke ursprungligt e utan - ett genom a-omljud
av i uppkommet e; däremot nyisl. jaki ’a piece of ice’).
En annan fråga är, hvilken roll de efter vokalen
följande konsonanterna spelat. Jag vill icke påstå, att under
en viss period brytningen betingades därav, att efter e de
nämnda konsonanterna följde, enär man kan förklara
förhållandet på ett annat sätt. Om man av så väl bera etc. som
biarga etc. en gång ljudlagsenligt fått ea (id) i vissa former,
*) Såsom en sällsynt sidoform till det starka gialla har man upptagit
lia, men då vi ega ett svagt g’ella, -Id, med samma betydelse som gialla,
är inf. gella att föra till det svaga verbet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
