Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredr. Tamm: Anmälan av Söderwall: Ordbok öfver Svenska medeltidsspråket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anm. av Söderwall: Ordb. öfver Sv. medeltidsspr. 167
blænde, eng. blend); blåsa v. (bläsa); blotter (bloter: denna form
hade väl långt o av mit. ö, medan blotter kanske är en form
med gammalt kort avljuds-ø); brims (bryms); daghþinga
(deJc-tinga, dägthinga); daktil (dattil); diävul (dyffwil); döpt (doft, duft)-,
drapliJcer (dräpeligh); döve (doffwe-, jfr döve "dvala"); ßande
(fän-din, fänen); flodh (flodh); floghel (fluel); forsea (for sia: denna form
är den enda som citeras i betydelsen "hushållerska"); fräst
(frist)] fus (fos); harva f. (härva); hoghmodh (hoffmodh)-, hunagh
(honagh, hanogh); huru (hworo); hvart 2 (hwort)j hwarte (hwatte
och hwasJce o. s. v.); här adv. (hiär; jfr forngutn. hier); höghinde
(hyande); iu (io).
De anmärkningar eller spörsmål, som rec. för övrigt vill
framställa, följa här ordnade efter uppslagsordens plats i
ordboken.
abugh: då ordet citeras endast i en latinsk text i uttrycket
quod dicitur abugh (jfr i samma urkund collis dieti Clint,
hörande till klinter m.) och abugh kan anses logiskt (såsom
apposition till litus) styrt av iuxta, torde det icke vara nödigt att
göra ordet till neutr., avvikande från isl. bugr m.
afgilde: plur. ågelle (i rimslut) hör väl snarare till afgiäld.
axlan: den citerade formen äxlan kan möjligen vara en
självständig form, förutsättande ett verb *äxla med samma
betydelse som axla.
bång: ordet citeras i formen bangha såsom ack. plur. i
predikativ ställning; sannolikt bör ordet, som kommer av mit.
bange, fattas som ett oböjligt adj. banga (jfr ädhela av mit.
edele).
bef angå: verbet, som formelt måste skiljas från mit.
bevan-gen, även om det väsentligen härstammar från detta, skulle i
infin. utan tvivel heta befängia. - Med avseende på partic.
be-fänkter får man kanske tänka sig ett iterativverb *befärikta?
bestridha (2): det här omnämda mit. bestriden betyder
"bestiga med utspärrande av benen, sätta sig grensle på77 och
brukas om en ryttares uppstigande på hästryggen (jfr eng.
bestride)’, ifall man hit har att hänföra uttrycket bestridha thins
fadhers rike, så finge man väl fatta det metaforiskt så, att
rikets härskare liknas vid ryttaren som styrer sin häst.
beveka: formen beveJcia är den normala i infin.; utan i
citeras visserligen också beweke, men framför e betyder Jc detsamma
som M framför a.
leverne: är detta ord värkligen ett adjektiv? Eec. skulle
vilja fatta drqffwelek oc bewerne som substantiv, koordinerade
med skam och således styrda av til; ett fsv. *dröveleJcer m. skulle
kunna tänkas bildat i st. f. drövelikhet på samma sätt som
smä-leJcer i st. f. smälikhet.
bevägha: den citerade infin. bewäya förutsätter (åtminstone
teoretiskt) äldre *beväghia, avvikande från det inhemska simplex
vägha.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
