Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ludvig Larsson: Anmälan av Wimmer: Døbefonten i Åkirkeby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anm. av Wimmer: Døbefonten i Åkirkeby. 175
det stora språnget mellan framställningarna i fälten VI-VIII
ock IX. Den betydelse jag här jer ordet fram (=
ytter-ligare, vidare) har det även i si fram a þita, vilka ord måste
översättas se vidare på detta (= gäck äj för hastigt förbi detta)
för att kunna je den mening "stil dig alt dette Mart for Öje",
som "W. inlägger i dem. Kansje bör likväl fram fattas rent
lokalt, så att Mar fram skulle betyda här framåt = här längre
fram d. v. s. på de följande fälten. Den här av mig antagna
jenitivkonstruksjonen, sahu styrt av þet,, är visserligen
egendomlig, men synes i det närmaste ega ett motstycke i det
vanliga isl. uttrycket þá er þetta var tiåinda = då detta av
händelser var (= sjedde) = då detta tilldrog sig, där jenitiven
ti-Sinda stjnres av þetta.
Sid. 62-74 innehålla en undersökning, i vilken "W. jenom
en språklig ock paläografisk jämförelse mellan funtens inskrift
å ena sidan ock gotländska runstenar, Guta lag ock den
forngutniska runkalendern å den andra kommer till det resultat,
att inskriften är ristad under senare hälften av 1200-talet,
vilket resultat styrkes jenom ett på sid. 75-76 avtryckt
utlåtande av konsthistorikern profässor Julius Lange i København,
däri denne av konsthistoriska själ förklarar f un ten vara
tillkommen mellan åren 1250 ock 1300. Mot denna
tidsbestämning har Hildebrand jort invändningar i sin nyss nämda
uppsats i det för äj länge sedan utkomna sista kvartalshäftet för
1887 av Vitterhets, Historie ock Antiqvitetsakademiens
månadsblad. Hans rent arkeologiska själ mot W:s datering av
vissa gotländska runstenar synas mig beaktansvärda, men
hu-vudargumäntet, likheten mellan bilderna på den möjligen
redan 1199 tillvärkade Grrötlingbofunten ock bilderna på
Åkir-kebyfunten, förefaller mig äj vara nog starkt för att rubba W:s
här anförda tidsbestämning, även om man därijenom frestas
att anse funten vara tillkommen något tidigare än 1280, vilket
"W. i runt tal uppjer som dess sannolika tillvärkningsår.
Återstoden av värket (sid. 77-84) handlar om dopfunten i
Bjersjö kyrka i Skåne; dess om Åkirkeby funten starkt
påminnande bilder beskrivas, ock dess, såsom förf. visar, i åtsjilliga
punkter intressanta inskrift kommenteras.
Arbetet illustreras av 7 helsideplansjer, med vanlig
sjick-lighet utförda av profässor Magnus Petersen. De 4, som
föreställa dopfuntarne i Skyum, Brøndum, Söderviddinge (i Skåne)
ock Sallerup (i Skåne), äro insatta mellan sid. 14 ock 15, de 3,
föreställande dopfuntarne i Åkirkeby ock Bjersjö, sitta vid
bokens slut.
Det praktfullt utstyrda värket är med understöd av
kultus-miriisteriet utjivet som minnesskrift på 100:de årsdagen av Easks
födelse ock förf. erinrar i en kort tillegnan om denne sin store
landsmans ock lärares vetenskapliga betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
