Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J.: Anmälan av Storm: Islandske Annaler indtil 1578 - Rolf Arpi: Anmälan av Guðmundsson: Privatboligen på Island
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300 Rolf Arpi.
svo, ad einginn, sein vill nokkud eiga vid íslenzka annála, getur
án hennar verid.
Dr. Storm lætur skamt milli storrå högga og tídra. 1885 gaf
hann út IV. bindict af "Norges gamle Love" uppá 100 arkir og
1888 "Islandske Annaler" uppá 54 arkir, og eru þó allir hálfrefar
ótaldir.
í Jan. 89. J.
Valtýr Guðmundsson: Privatboligen på Island i sagatiden samt
delvis i det øvrige Norden. (København, Andr. Frcdr.
Høst é søns forlag. 1889. VI + 270 s. 8:0.)
Äfter en inledning, vari förf. yttrar sig i allmännhet om hittills
jängse åsikter i ämnet ock sina tjällor m. m., behandlar han först
boningshusens antal, deras inbördes belägenhet ock farm samt
byggnadsmaterialet. Så behandlar han särsjilt taket med dess olika
konstruksjoner ock fönstren samt till sist varje hus för sig såväl
boningshus som uthus. Såsom redan titteln anjer, är det
huvudsakligen Islands bostadsförhållanden, som förf. utreder, men han
meddelar också i sammanhang därmed, isynnerhet ur sin
huvud-tjälla, den gamla isl. literaturen, många upplysningar om Norge,
Danmark, Sverge, Grönland, Färöarna ock Orknöarna.
Förf:s tjällor äro först ock främst den gamla islänska
literaturen, vartill kåmmer en hel del upplysningar från äldre
icke-islänsk literatur. Vidare de grävningar ock undersökningar på
Island, som jorts isynnerhet under de sista 10 åren jenom den isl.
fornminnesföreningen. Slutligen jämförelser med
bostadsförhållandena ock deras utveckling under 14-, 15-, 16- ock 1700-talen på
Island samt med det nuvarande bostadssjicket därstädes.
I sina omfattande undersökningar har förf. helt naturligt
kåm-mit in på den allmänna frågan om typen för det germanska
boningshuset i Norden. Förf. hyllar den åsikten, att den allmänna
fyrkantiga fårmen utvecklats ur en äldre rund sådan, som återfinnes i
lapparnes kåtor ock hos flera arktiska falk. Stöden för denna mening
äro dåck, som redan H. Hildebrand påpekat (Svenska
fornminnesföreningens tidskrift b. 7, h. 2) själigen svaga. Ock då den fyrkantiga
grundfår men är icke blått samgermansk utan sannolikt även arisk,
så förefaller det, som H. Hildebrand a. st. säger, "öfverflödigt, att
inom Norden uppsöka bevisen för en der försiggången utveckling af
den fyrkantiga formen ur den runda." Härvid bör dåck tilläggas, att
hela denna fråga för förf. är av underårdnad betydelse, alldenstund
huvudinträsset för honom är den islänska bostaden under
sagotiden, då vi ha att j öra med den fyrkantiga typen.
Beträffande resultaten av förfrs arbete vill jag först nämna
något om, hur förf. uppvisar det felaktiga i den vanliga åsikten om
bostaden på Island under sagotiden. Förf. uppräknar (s. 21) flera,
AHKIV FOR, NOIIDISK FILOLOGI VI, NT FÖLJD II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
