Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rolf Arpi: Anmälan av Guðmundsson: Privatboligen på Island
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anm. av Gudmundsson: Privatboligen på Island. 301
som haft densamma. De yttra sig - om ock deras uttalanden
ibland äro något obestämda - i den riktningen, att alla till en
islänsk gård hörande hus stodo sjilda åt; vidare att av ejäntliga
boningshus förekåm det bara ett utan indelning i rum, där maten
lagades, gårdsfålket åt, satt vid sitt arbete, såv om natten - d. v. s.
att utom denna byggnad funnos i allmännhet blått uthusen. Då
man utjick från denna åsikt men t. e. i sagoliteraturen fann flera
olika namn såsom skáli, stofa, eldhus m. fi., så sökte man förklara
dessa som endast olika benämningar på ett ock samma hus. Äller
- om flera boningshus förekåmmit på samma gård, var det, sade
man, undantag hos någon rikare person, äller ock en senare
utveckling, om vilken man dåck underlät att lämna några närmare
upplysningar. Frågas nu, varifrån denna så allmänna uppfattning
härleder sig, så besvarar förf. även detta. Det beror på, att de
första, som skrevo om detta ämne, stödde sin uppfattning på
ejänt-ligen ett enda ställe i en saga, några på två ställen, ock i senare
tider har påståendet upprepats såsom varande bevisat med sitat
från sagorna. Det ifrågavarande stället finnes i Fljotsdæla hin
meiri, ock det andra, som skulle stödja detta, i Grettla. Nu
påpekar förf. först ock främst, att båda dessa sagor höra till de i
historiskt avseende mast opålitliga; vidare att stället i Fljótsd. har
missförståtts av föregående uttålkare och slutligen - vilket är det
viktigaste - att oriktigheten av den å dessa tvänne ställen
grundade uppfattningen bevisas jenom mängden af de ställen i isl.
literaturen, som je upplysningar i denna sak ock just bilda grundvalen
för förf: s uppfattning.
Ett ock annat ställe har förf. dåck av förbiseende medtagit. Så
t. e. sid. 117, då förf. såsom eksämpel på, att "I mindre bygninger
kunde man nöjes med en tagas", bl. andra st. anför áss Grettla s. 122
ock Fornmanna sögur IX, 012. Det förra lyder: "Hann lét gjöra bru
heirnan frá bonum; hón var gjör meS hagleik miklum, en útan í
brunni undir ásunum, þeim er upp héldu brunni, var gjört med
hringum . . ’.". Det senare: "- Geitabrúar, voru þá Varbelgir at
at taka af þau lög sem eptir voru brúarinnar, ok stukku þegar i
brutt, er Birkibeinar komu at, ok máttu vel X menn verja. Lágu
þá enn yfir II ásar ok varet þar yfir at ganga". På båda ställen
betyder áss brobjälke - icke takås.
Av de positiva resultat, som förf. kåmmer till på grund av
sitt rikhaltiga material, vill jag framhålla följande. På 800- ock
900-talen hade man på en islänsk gård i allmännhet tre
boningshus: ]) stof a, där man åt, ock män ock kvinnor sutto vid sitt
arbete; 2) bur äller matbur, som var skafferi, dit även maten fördes
från tjöket fo’r att bli i årdning att utportsjoneras, innan den bars
in ock utdelades i stofa^n; 3) eld(a)lius äller (élda-)sJcáli^ tjök, som
även begangnades till såvrum. På något större gårdar var dåck redan
denna tid såvrummet sjilt från tjöket ock kallades då skåli. Hos rikt
falk fanns det dessutom ibland ett särsjilt hus för större jästabud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
