- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjätte Bandet. Ny följd. Andra Bandet. 1890 /
302

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rolf Arpi: Anmälan av Guðmundsson: Privatboligen på Island

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stofa, eldahús ock skáli få följaktligen ingalunda i allmännhet fattas
såsom synonymer, om de också stundom förblandas i literaturen.

Äfter år 1000 utjöra tjök ock såvrum tvänne sjilda hus:
éld(a)hus ock skáli, ock vi ha då alltså fyra boningshus på den islänska
gården. Dessa 3 äller 4 boningshus voro tätt sammanstälda ock
sammanbygda, så att de så att säga blevo särsjilda rum i ett
sammansatt hus, förbundna antingen jenom dörrar sinsemellan äller
ock jenom en äller flera gångar, men så, att man icke behövde gå
utom huvuddörren för att kåmma från det ena till det andra. Utom
dessa boningshus funnos på varje gård flera uthus, vilkas antal
varierade.

Beträffande de nämda boningshusens inbördes ställning antar
förf. tränne typiska sammanställningsfårmer ock anjer dessas
förhållande till varandra så, att den l:a är den älsta, den 3:e den
yngsta, ock den 2:a en övergångsfårm. Detta är väl dåck icke så
säkert, då ju den 3:e förekåmmer ända från Islands bebyggande,
ock det, som förf. själv medjiver, är för närvarande omöjligt att
avjöra, hur pass vanlig den då var.

Många detaljer i fråga om den islänska bostaden ha
naturligtvis även blivit närmare belysta av förf., som behandlar icke
blått byggnaderna med en mängd ensjildheter utan ock en del
möbler ock husjeråd. Om också allt ingalunda kan anses vara av förf.
bevisat samt ett äller annat möjligen är oriktigt, så innehålla dåck
även dessa undersökningar mycket av värde, som särsjilt torde
kåmma den islänska läksikografin till godo. Över 700 isl. ord
upptar också förf:s realrejister, ock jenom att tillägga detta har
förf. betydligt ökat sitt arbetes användbarhet. Endast ett ord har
jag vid min användning av arbetet saknat i rejistret nämligen svíri
(å sidd. 158, 159).

Att förf. bidragit till tålkningen av åtsjilliga svåra ställen i
den islänska literaturen bör häller icke förglömmas.

Man är följaktligen författaren synnerligen tacksam för detta
hans arbete, som, grundat på ett rikhaltigt material, jiver goda ock
på flera områden beaktansvärda resultat. Det är måhända även
att håppas, att eksämplet manar till äfterföljd, så att flera
likartade undersökningar bliva jorda i islänska realantikviteter –
något, som utan tvivel skulle lämna goda bidrag till vår fålkstams
historia.

Uppsala 15 des. 1889.

                                                Rolf Arpi.
illustration placeholder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:18:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1890/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free