Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Några fornnordiska judlagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några fornnordiska judlagar. 307
Att Q föregås av v, är för det förras utveckling till o
alldeles likjiltigt (jfr min Gesch. d. nord. spr., § 26). Det
endast i starktonig stavelse - jenom w-omjud - uppkåmna
p, é övergår judlagsenligt till o (varmed u väkslar äfter de
vanliga reglerna), så snart stavelsen nedsjunker till
svagto-nig *), något som ju synnerligen åfta är förhållandet särsjilt
med sednare sammansättningsleden i ett sammansatt ord.
Ek-sämpel härpå äro bl. a.: isl. forðom 2) av *for pQm (jfr sv.
"för detta" = fordom), got. faur pamma (jfr de Saussure,
Mé-langes Renier, s. 390 not); Nifrofrr (ägs. Ntåhad) av -ApáV;
nQJcJcor av -hugr; gpmol av -mgl (jfr mål tid); pl. f or oft (till
foracS av *foräft av *forrä’ð, se min Gesch. d. nord. spr. §
52, I, l, b; § 49, b; § 79) jämte forpfr med bibehållen stark
biton; dat. pl. sJcpporom o. d. av -arum (jfr fht. -ån); fsv.
fem. usul, -ol av -sgl (jfr isl. vesgl, ännu med stark biton på
grund av den ursprungliga sammansättningen med -*säfø-,
sæll)] apuld jämte apald äfter jenit. apáldar; vær uld (isl.
verelä, ännu betonat som sammansättning) jämte værald,
væ-redd (varav vid förlust av bitonen vær eld, se a. st. § 127, b, /?)
äfter resp. jenit. væráldar 3) ock pl. værældir; ennor (fattas
av Rydq. II, 516 ock Otman, s. 142 oriktigt såsom jen. sg.
m., av Schlyter ock Schwartz, kasus ock prepos., s. 25
riktigt såsom nom. sg. m.) : enhuar = nokor: nokuar; jfr ock
huruj obetonad bifårm till huäro (höro), isl. huøro, såsom
framgår även av den yngre synkoperade fårmen hur (se
*) Jenom denna nordiska judlag försvinna flera av de eksämpel, jag i
Urgerm. judlära § 5, 3 uppfört under "urgermanskt w-omjud".
2) Den starka bitonen i nysv. fordom beror liksom i löndom
(ursprungligen dat. pl.) på asosiatsjon med de många sammansättningarna på -dom,
t. e. träldom med stark biton. - "I fordom tima" har naturligtvis antagit
sitt i, först sedan fordom börjat uppfattas som ett enhetligt adjektiv.
3) Jenit. væruldz (redan i God. Bur. o. senare), væreldz (redan i M. E.
T., G. L. m. m.) beror säkerligen på, att ordet även kunde ha neutralt tjön,
såsom synes av fårmen v ær ældet i den bekanta skrivare värsen (från
1200-talet?) i en Köln-codex (Bartsch, Germania XVII, 4M), där man icke bör
med Maurer (a. st.) antaga "språkfel".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
