Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Några fornnordiska judlagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308 Adolf Noreen.
Gesch.. d. nord. spr. s. 150, c). Så förklaras ock adv.
hin-noffj pannog av -vgg (jfr fsv. MnvagJi) jämte hinneg,
pan-neg av -veg (se Gesch. d. nord. spr. § 119, b). Att jämte
vegr fanns ett (avjudande) vggr, jenit. vägar o. s. v.,
framgår utom av fsv. hinvagh även därav, att fsv. (ock även
fda.) af ta har just simplex vagher (se Schagerström, Lånord
på -M, s. 50 not) ock likaledes åfta ack. pl. midh-vagho
(Schagerström, a. st.; Kock, Tydn. af gamla sv. ord, s. 32 ff.,
där dåck a förklaras bero på en övergång ce > a fore
guttural, som synes mig obestyrkt) samt det synnerligen vanliga
adv. midh-vakt (varom se de båda a. st.); vidare av det
latiniserade Norvagus ock slutligen av nysv. nårrlagge, om
detta beror på en fålketymolågisk ombildning av norvagus,
närmast väl framkallad av den även förekåmmande
skrivningen norbagus. På samma sätt förklaras dpgor&r, n$ttorðr
av *-VQrðr (jfr fsv. dagh-, natt-värper) jämte dag-, nátt-verðr;
gndorðr likaså av *-VQrðr (jfr de fs. ock ägs. advärben på
resp. -wardes, -weardes, där även konsonanterna utvisa
gammal aksäntväksling, jfr got. and-wairpis: fht. in-wertes) för
*-varðr (äfter dat. *-vQrðom m. m.) jämte pnd-ver&r. Så väl
också Auðon(n) av *-vgnr (jfr. fs. vanum "vacker" ock isl.
vænri) jämte ägs. Eádwine, isl. vin(r), sv. vann (med nn
såsom Atdfonn, under det att isl. vin stämmer med Auðori).
Vin(r) är idäntiskt med lat. Venus (vars väkslande
sufiks-vokal o: e, t. e. Venus, -eris o. s. v., förklarar den
vokali-ska motsättningen i vann : isl. vin(r) liksom i näck : isl. nykr,
späck: fsv. spik), ursprungligen ett gammalt neutrum, vilket
förklarar r:ets ostadighet i nominativen (se min
framställning i Arkiv III, 14 f. not) av detta ord liksom av mun(r),
got. munSj också en gammal s-stam, idäntisk med gr. /mévo$,
urspr, "håg", "sinne", så "pasjon" (jfr sv. dial. sinnig "vred",
sinne "häftighet"). I fråga om vokal överensstämmer mun(r)
närmast med gr. /mavia (*mön-iá-) "högt uppdriven pasjon";
till juévog står det i samma avjudsförhållande som det be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
