- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjätte Bandet. Ny följd. Andra Bandet. 1890 /
310

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Några fornnordiska judlagar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

310 Adolf Noreen.

blått, såsom jag å anf. st. antog, intervokaliskt) omedelbart
fore u (äller ø) övergår till w, som sedan på vanligt sätt
bårtfaller fore u, o. Till de redan å anf. st. meddelade
ek-sämplen biórr (ågs. beofor\ biórr (lat. fibra), haukr (fht.
habuh\ lórvík (ågs. Eoforvic), Giuke (jfr fht. Gibika), fsv.
siu (got. siburi))?ættiu-vu (jfr got. ainlib-im), kann jag nu lägga
flera nya (jfr min Gesch. d. nord. spr., § 82, 8). TJrgerm.
*hautifr- (got. haubip) har regelbundet jivit den fsv. fårmen
høvip (dat. høfpe, värbet høfpa ock subst. Jiømzman, om detta
är fullt inhemskt; jfr Kock, Fsv. ljudl., s. 304), under det att
*haufjuc? (med sufiks-avjud såsom lat. caput: capitis)
utvecklats till *haucf (möjligen bevarat i vissa no. diall:s haud\ det
fsv. høp i Södermannalagens dativ høpe ock
sammansättningen kætil-høp jälm (jfr det fsv. namnet Ketilhaufpi, Rydq.
I Y, 178). I fsv. høvup ock det sällsynta isl. häuf o fr har d
bevarats (äller återinförts) jenom inflytande från den andra
stammen ock de synkoperade kasus. På samma sätt känn
den fsv. fårmen hup (jfr no. hode?) ha uppstått av ett
*hu-fiufrj vars 8 i den vanliga fsv. fårmen huvup restituerats äfter
de synkoperade kasus. (Något annorlunda rörande hup hos
Kock, Tidskr. f. Fil. N. R. VIII, 297 not). Huvup är i så
fall icke fullt idäntiskt med isl. hpfofr, fg. hafup, lat. caput,
något varemot också vokalen u i rotstavelsen talar, enär (isl.)
Q i fsv. övergår till u endast fore gg(w) ock möjligen k(w\
att dömma av (det dåck etymolågiskt oklara) skruk jämte
skrok (om detta sistnämda överhuvud motsvarar isl. skrpk).
I stället är då huvup i fråga om sin vokal närmast att
sammanställa med Mfa (fht. huba), ock båda förhålla sig till
haufofy liksom isl. hroke (sv. råge) : sv. ruka (isl. hruga): isl.
hraukr (jfr min Urg. judl. § 20; § 22, c ock i fråga om
vaks-lingen g:k § 44). Tvetydigt är o i fsv. hovup, som känn
höra antingen till fsv. huvup äller till isl. hpfoð. Detta
sistnämda förhåller sig till huvup ock häuf ofr som isl. knappr :
fht. knopf:mht. knouf-, isl. gnadd : gnyfrr: gnauð] fsv. fra-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:18:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1890/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free