Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Några fornnordiska judlagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några fornnordiska judlagar. 311
dJia:i$l. froða: frauð; f ht. marawi: muruwi: isl. møyrr o. d.;
jfr ock isl. des: dys (se min Urg. judl. § 15, anm. 2; § 23;
§ 24, b). Med Ap/bc^, haufoð sammanhänger naturligtvis isl.
hauss, fsv. høSj vare sig man för att förklara s vill anta en ny
f-avledning (ett *caput-to-j se Urg. judl. § 45,2), äller att redan
från början vid sidan av i-avledningen i JiQ/oft stått en
s-avled-ning likaväl som en /-avledning i ägs. hafola. Båda
förklaringarna äro lika tillämpliga på det väsäntligen idäntiska
lat. clpus (*keipus äller *Jäpus)j som i fråga om rotvokalen
förhåller sig till hauss (om av *Aa5ws-), såsom f ht. sttfan: slaf;
f ht. slMan : sv. slök] munn-jipa : gap m. m. (Urg. judl. § 23);
äller (om hauss <: ^hauíus-} som isl. gnipa: gnøypr o. d. (Urg.
judl. § 15). - Andra eks. äro isl. niól (fht. nebul; jfr isl.
nifl av *nitnl)) möjligen pret. bio av *fo-Sø; kannsje
furste-benämningen sióle (jfr Mmen-siole såsom Tors epitet) av ett
*seðul-, som förhölle sig till mht. un-sivel "fiäntlig" såsom
isl. niól: nifl. Att isl. anlände "landsflyktig" ock auvirð (ägs.
æfwyrd) "uselhet", "usling" höra hit, har redan Kluge i sin
anmälan av min Altisl. gramm. (Englische Studien IX, 312)
insett*). Det urgerm. *áfo (sskr. apa, gr. åno jämte åjto)
har sålunda, på grund därav att det utjorde första
sammansättningsleden, bevarat sitt o osynkoperat (jfr got. a/, som är
simplex-farmen); från övergång till a har detta o bevarats
jenom sin ställning i obetonad stavelse (se Urg. judl. § 4,
anm. 1); jfr det oxy tonerade *aSa, f ht. a&a, gr. åno (Urg.
judl. § 31, 1). Av *afo blev på nordisk båtten sedan *a5w,
varav au- icke blått i au-lande, au-virð, -virðe, -virfra (varav
afvirða jenom ny anslutning till a/, sedan betydelsen av
au-fördunklats, såsom bäst framgår av en annan omstöpning:
*) En annan - äfter min mening ohållbar - förklaring av au i auvirct(a)
framställer Falk, Arkiv V, 121, sålunda med rätta uppjivande sin ännu äldre
mening (Arkiv III, 340), att au vore = ør. Falks nya åsikt har fore honom
J. þorkelsson framställt i Suppl, till isl. ordb. II, 7 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
