Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Några fornnordiska judlagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 Adolf Noreen.
auft-virfta, se Fritzner); utan även i au-kuise "vansläktad" (jfr
aufr-kuise, or-Jcuise i samma bet. ock kuísl, kuistr), au-visle
"skada" (för *au-vir$sle, ägs. æfwerdelsa, troligen jenom
anslutning till vesall*), dalmålets wisott; jfr bitårmerna ausle,
usle ock fsv. usall; annorlunda Falk, Arkiv Y, 121) ock
möjligen au-fusa "lust", "tacksamhet", där däck betydelsen
synes mig svår att förklara. På samma sätt uppträder
par-tickeln *aßur, fht. abur- "åter", "tillbaka", "mot" (jämte afar,
got. af ar m. m., se Urg. judl. § 31, 1) i norden såsom
aur-i aur-kunnask "vansläktas", aur-vase "barn på nytt" (jfr sv.
påjkvase, -vasker), troligen ock aur-gate (jfr geta)
"mottagande", "undfägnande" samt möjligen aur-riðe "laksöring" av
rtåa i dess älsta, i synnerhet i västgerm. språk bevarade,
betydelse "färdas", "passera" 2), alltså ejäntligen "åter-, tillbaka-,
mot-gångare", ett namn passande för laks-släktet på grund
av dessa fiskars vana att "gå mot strömmen". Likaså döljer
sig säkerligen bakom det nordiska prefikset ur-, där detta
icke har negativ betydelse (i så fall = got. MS-), den urgerm.
partickeln *u$urj fht. ubur (jämte wJir, öbär) "över"; så t. e.
i fsv. ur-æfle (t. e. i Ögl.) "övermakt" = isl. ofr-efle (av
. Av detta *w5wr-, ür- är väl isl. ýrenn "överflödig"
*) Jfr J. f> or kelsson, anf. st.
2) I nord. språk bäst bevarad i adj. isl. reifir "passabel", "som kan fara
1. faras" (ursprungligen o-, resp. «o-particip till riäa liksom bcitr, bleiJcr,
deigr, greipr, leiå~r, [w}reiår, skeifr, -skreiår, sleipr, veikr till motsvarande
starka värb; se Kluge, Stammbild.-lehre § 169-175; Falk, Beitr. XIV, 7 ff.;
Noreen, G-esch. d. nord. spr. § 236, 3), g-reiär "obehindrad" (jfr ägs. r&de,
mit. rede, fht. bi-reiti "färdig" med samma betydelseutveckling som i färdig;
färd), fsv. repo. vanligen stelnat i denna farm (jfr isl. reiffo-penningar,
-búenn, -Stoll m. fl. sammansättningar, delvis även förekåmmande i fsv.),
men även med starka farmer, t. e. ack. pl. m. repa, dat. reþom (ock nysv.
till reds?). "Heda pangar" således = "disponibla" p. (möjligen under mlågt.
påvärkan); redo-bogen en tavtolågisk sammansättning (såsom
gårdfari-hand-lande, far-sot, ur-okse, fisJc-juse m. m., m. m.). Däremot hör väl fsv. til redho
"tillreds" till subst. redha, isl. reiða "vehikel", "redskap", "mobilier",
"utstyrsel", avlett av reiär, liksom värbet reicta "låta passera", "expediera", "utreda".
Fsv. alla(-o) redha(-o), alredho är möjligen lån från mit. alréde, liksom
säkert nysv. redan från mit. réden (annorlunda B,ydq. V, 129).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
