Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Några fornnordiska judlagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336 Adolf Noreen.
kas för att icke återje ett värkligt uttal, enär ju Vätömålet
har kjörkjä ock Bromålet de analåga stjörkä, fjörJc^ jörke.
I alla händelser är det endast mycket få av åvan anförda
eksämpel, som kunna drabbas av en dylik misstanke,
äfter-som ju de flästa motsvaras av ett ännu befintligt uttal i
riksspråket äller dialäkterna.
V.
I yngre fornsvenska bårtfaller n fore s i obetonad
stavelse (Gesch. d. nord. spr. § 170, 5). Eksämpel härpå äro:
Namnet Lars av Lare(ri)s, Larentz jämte Lauri(ri)s,
Laurins (lat. Laurentius). Den enstaviga fårmen beror på ordets
proklitiska användning framför ett annat namn, som innebär att
även första stavelsens aksänt försvinner, varför synkope av
ultimavokalen måste inträda äfter den allmänna för y. fsv.
jällande syrikoperingsregeln, att av två på varandra följande
obetonade stavelser den synkoperas, som står närmast intill
en huvudtonig stavelse (anf. st. § 150). På samma sätt hava
andra enstaviga namnfårmer uppstått, såsom Nil(i)s av
Ni-dis (Nicolaus), Matt(i)s, Bcen(di)kt, Ia(ko)p äller Ice(ko)p -
varav Iceppe, som i nysv. lagts till grund för en hop högst
nonchalanta "kurzname"-bildningar av typen -ppe: moppe av
mops, Joppe av Josef (obs. fsv. Josep) m. m., ja i
studänt-slang Vippe för Victorin A) - Er(i)kj Ja(hd)n - varav
Janne liksom Manne av (Emmanuel ock i analågi med dessa
båda även Manne för Magnus ’) - Han(né)s av (Jo}hannes,
Mans äller Möns av Mängs, Mongs (liksom ænsker, alztins,
ynska, censlika, jenit. gans för resp. *ængskerj alztings,
yng-ska, ængslika, gängs, se Söderwalls ordbok; jfr samma
övergång ng > n fore andra dentaler i t. e. Bon t, neutr. gænt
1) På samma obesvärade sätt bildas i nysv. hela massor av "Kurznamen",
t. e. äfter Matte (fsv. Mattis av Mattias), Knutte (Knut) sådana som putte
(pudel); äfter Kalle (Karl, dial. uttalat Kal), Palle (Pål), sådana som Julle
(Julius), Palle (Pär), Ville (Vilhelm), Olle (Olof), Grålle (grå), Halle (Mai-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
