- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjätte Bandet. Ny följd. Andra Bandet. 1890 /
338

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Några fornnordiska judlagar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

338 Adolf Noreen.

begripligt utan även gammalt välbekant (jfr t. "dummer
Hans", d. dumrian <r dummer Jan). Vidare torde man med
själ kunna misstänka, att bakom det lindriga glåpordet
dalmas döljer sig ett Dal-ma(n)s, d. v. s. Måns från Dalarna.
Att Måns - liksom Jöns - användes som ett lindrigt
okvädinsord, är bekant från flere dialäkter; jfr sådana uttryck som:
"Nu var du allt en riktig Måns" o. d.; jfr ock okvädinsordet
dal-måns, om vilket se Rydq. VI, 81. Ma(n)s utgår
naturligtvis närmast från fsv. Mängs (se åvan) av Magnus, under
det Må(n)s närmast ansluter sig till fsv. Möns, Mongs (en
farm som ännu är bevarad i dalmål, t. e. i Orsa) av det
u-omjudda fsv,,, fda. Mogens, isl. Mpgnus.

När ett ord med biton på ultima ingår som första
sain-mansättningsled, förlorar det sin biton, vadan i ty fall vår
judlag kåmmer att tillämpas, därest ultima innehåller ns. På
så sätt förklaras ortnamn sådana som Hemmesdynge av
äldre Hemmendtzdynde-, Hemmestorp av Hemindstorp,
Hem-mingstorp; Hermestorp av Hermenstorp, Hcermcenstorp,
Her-manstorp(sitat hos A. Falkman, Ortnamnen i Skåne, s. 138 f.);
skån. dial. supesmat (Kock, Unders, i sv. spr., s. 64) av
*supanz-mater; o. d. Naturligtvis har åfta asosiatsjon med simplex
föranlett bevarandet, resp. återinförandet av n. Endast nysv. onsdag
är mig oklart. Fsv. opins-, opens-, oþuns-dagher borde i y.
fsv. ha jivit upphov till ett *odhesdagher (varav nysv. *osdag),
hälst asosiatsjon med simplex Opin här icke järna känn -
åtminstone i yngre tid - hava jort sig jällande, enär väl
detta ord tidigt utdog ock i alla händelser väl snart rycktes
ur sitt sammanhang med namnet på dagen.

Då en kasusfårm med biton på ultima träder i en
innerlig förening med en omedelbart föregående obetonad
pre-positsjon, försvinner åfta bitonen (judlagsenligt väl alltid,
såsom bevisas av isolerade farmer), t. e. till-baka, till-salu, för
tusan m. m. (se Kock, Sv. Akc. I, 103 f.). Härav förklaras
w:ets förlust i sådana y. fsv. sammanställningar som i fa-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:18:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1890/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free