- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjätte Bandet. Ny följd. Andra Bandet. 1890 /
363

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Etymologier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Etymologier. 363

Jiuoim) ock räkneord (isl. tueim), men av vars förhistoriska
tillvaro även i nordiska adjektiv detta millim sålunda utjör ett
inträssangt spår. Att ändelsen -im endast i detta isolerade
- ur adjektivböjningen lösryckta - ord bibehållits, däremot
i övriga adjektiv utbytts mot det nominala -um, -om (got.
-am), sammanhänger med de pronominala ändelsernas
allmänna inskränkning (ock slutliga utdöende) i nord. språk,
synnerligast i fsv. (jfr Gesch. d. nord. spr. § 185, 2,4,6,7),
där t. o. m. pém (isl. peim, got. paim) erhållit en bifårm
pom (bildat såsom blind-om o. d.; jfr got. wulf-am o. d.1),
som i nysv. (talspråket) numera blivit den vanliga ("ifow"
jämte mera "vårdat" dem). - Yisserligen kunde man ock -
såsom jag i Gesch. d. nord. spr. § 173, 6 med tvekan
föreslagit - uppfatta millim såsom dat. pl. av en substantivstam
*mið(f)li- ock jämföra det med megin (av -m wegim); men då
dels ett dylikt substantiv ingenstädes är uppvisat, dels
tillvaron av ett germanskt sufiks -U- överhuvud är tvivelaktig
(se Kluge, Nom. stammbildungslehre, § 193), så är åvan
framställda förklaring tvivelsutan den rätta.

2) Isl. millom, fno. även mellom, fsv. mællum (sällan
millum^ fg. millum, fda. mællum, da. mellem är samma dat.
pl., men försedd med den nominala ändelsen -um, -om jämte
äller i stället för den pronominala -im, som ingår i millim
(jfr åvan 1). Fno. millium (Fritzner2, II, s. 699, 1) tycks vara
en kompromiss mellan båda bildningarna (jfr däck 6 nedan).

3) Fsv., fda. mællin har uppstått av ett mot isl. millim
(se åvan 1) svarande *mællim jenom disimilatsjon såsom i
isl. megen av *megim (jfr Arkiv V, 392 not).

4) Fsv. median (Dalalagen mittan), fgutn. mittan är
säkerligen en analågibildning äfter de talrika advärben på -an,
särsjilt dem bland dessa, till vilka ordet på grund av sin
betydelse åffca måste kamma att stå i motsättningsförhållande,

*) Denna uppfattning synes mig numera enklare än den i Gesch. d. nord.
spr. § 184, 15 framställda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:18:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1890/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free