- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjätte Bandet. Ny följd. Andra Bandet. 1890 /
382

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Etymologier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

382 Adolf Noreen.

ett inhemskt, i fsv. literatur ännu bevarat mask. pyn
(ja-stam) i samma betydelse. Det i unga handskrifter mötande
fsv. thunna är väl blått en av thyn(na) framkallad
skriftvariant till tunna. Thynna kvarlever i flera nysv. dialäkter
såsom tönna o. d.

Fsv. griþy gruþ.

Isl. grift, fsv. grip är idäntiskt med det en gång i
gotiskan träffade grid (ack. sg. i l Tim. 3, 13) "steg". Detta
är icke, såsom ännu i Feists ytliga arbete Grundr. d. got.
etymol. (s. 45) uppjes, en a-stam griða-, utan en i-stam
grifti-(så riktigt redan hos Fick, Wtb.3 III, 108 f.) av grefti-,
vilket framgår redan av de ertjänt besläktade lat. gressus (till
gradior), fsl. grgda "skrider". Ordet betyder sålunda
ejänt-ligen "gång", i got. med samma betydelseutveckling som
lat. gradus (till gradior}. I nord. språk däremot föreligger
utvecklingen "gång" > "obehindrad gång" ; jfr det fullkomligt
analåga förhållandet lat. passus "steg" : fr. passage "gång" : sv.
(fri-)pass. - Den avjudda stammen grufti- i fsv. grup, fda.
gruth förhåller sig till grefti- (griði-) i grift såsom t. e. fsv.
brust (bryst, brøst) : brist (brost, isl. brestr) ; f ht. chruppea :
chrippea; f ht. chrota : chreta; f ht. gruft : fsv. grift (jfr Tamm,
Om lånord i sv. av blandat ursprung, s. 8) m. m., se Urgerm.
judl. § 24, d. På samma sätt förhålla sig tvivelsutan även fsv.
lorupt, -opt : loript (: loræft = brist : brost m. m.), isl. léript
av ett *repti-, *rupti~. Ett fsv. ruft förutsattes även av värml.
dial. r of té "sjynke" o. d. (: ruf i = fsv. bryst, brøst : brust ock
brist: brost samt lærift : -ræft)-, jfr ock fgutn. rypta "riva".
Även om detta värb, såsom Rydqvist (Yl, 381) antar, hör
till riuva, rubbas äj min sammanställning. Rupt är då subst.
värbale till riúfa liksom ript till rif a, ock dessa båda värb äro
ursprungligen idäntiska, förhållande sig till varandra som isl.
striuka : ägs. strwan (fsv. hup-striká), got. sliupan : f ht. sUfán,
isl. riúpa : sv. ripa, ägs. préostru "mörker" : lat. tristis "dy-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:18:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1890/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free