- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjunde Bandet. Ny följd. Tredje Bandet. 1891 /
5

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 1. Substantiverade adjektiv, particip och småord samt därmed sammanhängande företeelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hellquist: Nominalbildning. 5

Öfverste m.: öfverst o. a.

sv. diall. gamla f. ’gammal hustru’ Ez.

stunta f. ’halfvuxen flicka’ Ez.: stunt ’kort’ o. a.

Hit för jag ock förslagsvis: nsv. stolle, som ju kan vara en
-w-utvidg-ning af ett g. adj. *stol-þ-a-z = 1. stnltus1), ordet är väl spridt öfver hela
Sverige, äfven i diall.

Vidare må erinras om de två substantiverade komparativerna isl.
for-ellre, f or ei dr e (fsv. forældre), senare foreldrar (fsv. f or æl dr ar) och det från
ty. komna fsv. hærra (fs. herr o), eg. komp. till ty. hehr - se Kluge Et. Wb.
Herr - naturligtvis lånadt som subst.

Till de substantiverade adj., som beteckna personliga
konkreta, höra enl. min mening också de nord. släktskapsorden isl.
feftgar, fsv. fæpgliar, fapgJiar ’fader och son, fader och söner’,, isl.
møågor, fsv. møþgJwr, moþghor ’moder och dotter’, isl. feågin ’sg.
fader eller moder, pl. föräldrar’, møctgin, fsv. méþghin ’moder och
son’, isl. och fsv. sys(t)Jcin, nsv. syskon (iÁ.friågin ’älskande par’ och
några andra). Med orätt ser Kluge N. St. § 68 i dem ett speciellt
kollektift gutturalsuffix. Isl. feSgar fsv. faþgfiar, isl. m ø ägor, fsv.
moþghor äro att uppfatta såsom svaga utbildningar af adj. på resp.
-ig, -äg (eller -ug): grammatiska växelformer till det *broþr-ahs
(jfr staindlis o. d.), som förutsattes af got. broþraJians Mark. 12:20,
så att säga de "brödrige". Den adjektiviska pluralformen fins
också kvar i Kärnbostenens laJcmuþrku (= isl. *langmøctrgo =
got. -öns) och Eamstast. Wiuþlcu, hvilka anförts af Bugge: Ant.
Tidskr. V. 101, X. 327 noten. I det första af dessa ex. kvarstår
ännu stammens -r-, som sedan utträngts mellan två kons. såsom
i t. ex. isl. møddr (< *mo<tr-iS-a-8\ - Nu i förbigående några ord
om got. fadrein ’föräldrar’, som gifvit anledning till flera
hypoteser om sin bildning - se t. ex. Mahlow: Die langen vocale s. 77
- hvilket beror därpå, att man i ordet sett en gammal plural.
Nu är väl förhållandet, som redan Leo Meyer, Die got. Spr. 641
insett, mycket enklare: got. fadrein n. ’Vaterschaft, Vorfahren,
Eltern’ betyder tydligen eg. }Väterliches’ och är neutr. sg. af ett
adj. * f adr eins, bildadt som t. ex. got. staineins ’stenig’, eller för att
taga ett "släktskapsord" såsom 1. sobrmus (<: *sosr-m-o : soror
Brug-mann, Grundr. II. 148 2). Till detta substantiverade neutrala adj.
fins l gg. plur. fadreina^ ty så är denna form att fatta och väl
icke såsom Mahlow 1. c. antar, att betrakta som en anslutning till
det vid sidan stående barna. Till dessa former (got. sg. fadrein
och pl. -a) äro enl. min mening våra släktskapsord på -in med
afseende på sin bildning paralleller: neutr. sg. och pl. till adj. på
-In-, hvilka alltså på gotiska skulle lyda: nom. sg. ntr. *fadrahein

*) Med afs. på nord. -Il och lat. -It jämför jag vidare 1. culter och sv.
hiilling, diall. hullung Ez. <: Jcltr-^M-, diminutiv.

2) Brugmann II. 149 nämner icke fadrein] Kluge, Pauls Grundr. s. 384
förmodar i þai fadrein en. dualis; enklare förklaring af J. Schmidt, Die
Pluralbildungen etc. s. 14 ff.: nom. pl. ersatt genom ett sing. koll. -
Bildningen af fadrein tycks J. S. fatta som L. Meyer, hvarjämte det förtjänar
anmärkas, att en tolkning af en del af ofvannämda släktskapsord täml. analog
med den anförda möjligen har föresväfvat nämda författare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:18:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1891/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free