Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 1. Substantiverade adjektiv, particip och småord samt därmed sammanhängande företeelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 Hellquist: Nominalbildning.
jande"* v af adj. dylslcer ^trög^ dels dylskas ’neka m. m.’ (hvaraf
dylska ’nekande’), dels dylska ’tröghet’.
Slutligen må anmärkas, att möjligheten ju alltid föreligger,
att i ett eller annat af de ofvan anförda fallen af substantivering
förhållandet är omvändt, d. v. s. att adjektiven äro afledda af
motsvarande Subst., eller att de båda äro att härleda ur ett gemensamt
grundord. Det sistnämda alternativet vore i så fall att föredraga,
ty det är väl att antaga, det adjektivering - utan afledning - af
subst. fordom som nu hörde till sällsyntheterna. Jfr enstaka
uttryck såsom vara slakt, vara ikalf o. a. nästan uteslutande
predi-katift använda; mht. adj. w$tte <: mht. subst. w$tte (enl. Kluge
Et. Wb. Wett); en sådan bildning synes äfven föreligga i sv. diall.
lamster, lamster jtl., åm. Rz. : isl. s. lemstr 1).
B) particip.
a) Det är bekant, att den substantiviska klassen äfven flitigt
rekryterats af ord, som mer eller mindre tydligt visa sig hafva
varit urspr, participia (oftast pr et., men stundom af presential natur)
hufvudsakligen på -to-, -no- 2). Talrikast äro de på ie. t t. ex. at
Jconkreta de bekanta sv. grus (: g. V grut ’söndersmula, mala’), isl.
Tilas s (: sv. last \Tilada), hnoss (:hnjoåa\ Ms, sv. mös Kluge P. B.
B. IX. 152 (: ägs. mast, fht. mast ’ollonbete’), isl. bodd (:l/Jcudli)
Fick III. 79; isl. Jiaptr, Tiapt n. (: 1. captus), isl. hold (-.yJcél i 1.
celare\ nesi (: ty. ge-nes-en; annat etymon Brugmann Grundr. II.
216), sad, skaft (: sTtafa], skara (: sJcera), sjóttr (\lSsieu ’sy’), þrádr
Bremer P. B. B. XI. 288 o. m. a.; på -ta : sneis f. ’pinne’ : sm<?a, jfr
smid ’.’ ’det afskurna’); af abstrakta: sv. brus (: br jota Noreen),
ös (: 1. odör} Tamm Ark. II. 348, - se t. ex. Kluge Nst. §
117., v. Bahder s. 90., Brugmann Grundr. II 220 - mindre
talrika äro kanske de nordiska afläggen af ie. participialbildningar
på -n. Här nia erinras om de likaledes kända: loJcJcr (: V ’lug ;böja’),
mjpll f. ’nyfallen, puderlik snö’ (: V mel), smoMr ’eng. smock’ :
snijuga (jfr hpfuSsmátt, ismott), tollr (: g. ]/ tal ’räkna’, jfr ock s.
tal) Kluge Et. Wb. Zoll - dessa med pret. bet. - samt ßokJcr
(’fljúga), ull f. (ie. }/vl ’’betacka’) af presentisk karaktär. Såsom
ursprungliga participia på -n- föreslår jag äfven att fatta:
þollr m. (<: ie. *tl-no-s^ þgll f. (<: ie. tol-ná), båda ’tair, till samma \/
som 1. lätus <c *tlä-to-s ’på bredden utsträckt’, under det våra ord skulle
betyda ’det på längden utsträckta (långa) trädet’.
holJcr, fsv. holJcer ’hålk’ <c *hnl^-no- ’det urhålkade’ i grammatisk
växling till ägs. liolli ’hål’, endast subst. Jfr hol. - Samma -ijr-form kan f. ö.
å svänsk botten finnas i diall. hölj <C fsv. *hylgher [: isl. Jiylr (g. -j ar) ’Høi,
dyb Vandsamling af mindre Omfång’ = sv. sälg : isl. selT - isl. elgr : ägs.
*) L. vetus gäller i allmänhet som ett adjektiveradt subst.: jfr nu
emellertid Thurneysen K. Z. XXX. 485: vetus <C vetustus såsom t. ex. nutrix <:
*nutritrix o. d.; enahanda mera invecklad förklaring af pubes s. 488.
2) Då hithörande bildningar ju ligga vårt egentliga ämne täml. fjärran.
behandlas de - särskilt också med tanken fäst på det begränsade utrymmet
- endast flyktigt och i förbigående.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
