Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 1. Substantiverade adjektiv, particip och småord samt därmed sammanhängande företeelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Nominalbildning. 19
II s. 379), en definition som ej illa stämmer beträffande de
nordiska ord,. hvarom här är fråga.
Afledningens dental i adj. heilindr och leiåindr skulle då ha
kommit upp ur de oblika kasus, såsom faktiskt skett med bairands,
frijonds, tand o. a., hvarom t. ex. J. Schmidt K. Z. XXVI. 345.
Af dylika adjektiver vore då en del af nedan anförda
substantivi-ska ^’a-utvidgningar. - Se f. ö. v. Bahder Die Verb. abstr. s. 192.
På -ande känner jag blott:
isl. likande n. ’Skikkelse, Figur’ Fr.2; f. ’form. shape’ Vgf.; förslagsvis
vill jag i sammanhang härmed förklara likan n. d. s. såsom leikan n.
ofvan. Likan i mann-, stein-likan <c *täkanþ : Ukande = leikan n. <:
*lei-kanþ : leikande. (Kanske är ock det sistn. denom.?)
fsv. høghiande n. ’hyende’ (trol. yngre form för høghinde): isl. adj. hógr.
kvighande n. ’stut eller kviga’ Schl. : kvigha - se nedan.
tiþande n. ’underrättelse’ : isl. adj. tiår : jfr frasen ok sá þá hvat titt
var Vhat had happened’ Ygf.
fda. dy ande (dynde)? n. ’dy, gytja’ Skåne-1. Schl. jfr nd. dynd.
På -inde, -endej -ynde:
Förut är nämdt kykvende n.
isl. kvigende n. (fsv. -andi) ’stut eller kviga’ : kvigr, kviga,
skripinde n. ’monster’ : skripr, skripe Vgf.
vélinde n. ’strupe’,
da. tyende n. ’tjänstefolk’ : ty = isl. þý.
samt följande abstrakta och ’kollektiver:
^báginde1) n. pl. ’distress, difficulties’ Vgf. : bágr] bli&inde n.
’blandi-mentum’ Fr.2 : blidr; dáinde n. Fr.2, dáynde n. J>ork. L, dáendi JJork. II
’ngt utomordentligt, som gör ett starkt intryck’ sannolikast: adj. dar j
(dir-rinde n. onomatopojetiskt ord - se Vfg. 773:1); *dyrinde n. pl. ’dyrbara
ting’ Vgf. Add. : dyrr\ fagrende, fegrinde, fagrynde n. pl. ’fagra ting’ Fr.2 :
fagr-j fastinde n. pl. Fr.2, fastende, fastynde Vgf. ’fast aftal’ : fastr;
fri-åinde n. pl. Fr.2, -ende Vgf. ’goda ting’ :frictø", fuUnde n. pl. ’rutna,
stinkande ting’ Fr.2 : full j (g)likinde, likende n. pl. ’utseende, likhet’ Fr.2 : (g]likr\
foåinde n. pl. ’goda ting’ Fr.2 : goå~r] haginde n. pl. ’nytta, fördel’ Fr.2 : hagr\
arftinde n. pl. ’hårdhet’ Fr.2 : harar] heilinde eller heilende n. pl. ’hälsa’
Fr.2 : heilindr eller heilendr, heill’, hlunninde Vgf. Fr.2, hlunnendej hlunnynde
Fr.2 n. pl. ’prop. launching, but only used metaph. emoluments’ : subst. hltinnr
’a roller for launching ships’; hlyinde n. pl. ’värme’ Vgf. : hlyr ’varm’;
(u)hrei-ninde n. ’Orenlighet’ Vgf. : hreinn; héfinde n. pl. ’passande ting’ Fr.2 : héfinn
(se Fr.2); haginde n. pl. ’bekvämlighet; timligt godt’ Fr.2 : hégr\ illende
n. pl. ’skadliga ting’ : illr (att skilja från ill-lynde n. Fr.2); klókinde
n. ’klokt, listigt medel eller påfund : JclóJcr] leiåinde n. ’leda, afsky, misshag’
: leiår (Vgf. upptar liks. Hj. Falk ett adj. leiåindr Stj. 152.); likinde n.
’utseende; likhet m. m.’ Fr.2 : adj. Hkr?’, makinde n. ’lugn och rö’ Vgf. : makrj
*misinde n. ’med dåliga egenskaper’ Vgf. : adv. mis; *nauminde n. pl.
’svårighet’ Vgf. : naumr’j ranginde, -yndi n. pl. ’orättfärdighet’ Vgf. : r angr \
ro-kinde n. pl. ’afskräde’ Vgf. : rékr; réttinde, réttendi, réttyndi n. pl. ’rätt,
rättvisa’ : réttr\ sanninde, sannendi, sannyndi n. pl. ’sanning’ : sannr]
sá-rinde n. pl. ’smärta, ömhet’ Vgf. : sárr j saurende n. pl. ’smuts’ (från 1607)
]>ork. : saurr-, sétinde n. pl. ’sötsaker’ Vgf. : sétr] tidinde n. pl. ’tidender’
Vgf. : adj. Här] vandende n. pl. ’svårigheter’ Vgf. : vandr-, veikinde n. pl.
’illamående’ Vgf. : veikr, veilinde n. ’smärta’ Vgf. : veill [<C ve-heil-inde (jfr
*) * utmärker här, att formerna anföras af resp. lex. utan citat i Ht.,
hvadan de troligen äro nyisl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
