30 (Arkiv för nordisk filologi / Ny följd. Tredje bandet. 1891)

Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30 Hellquist: Nominalbildning.

ning för en {substantivisk nominativ *wul5wiz att ansluta sig
direkt till nom. fem. af adjektiviska y-stammar. Festr och her Sr
antar jag alltså vara en mellanlänk i utvecklingen och det
egentliga upphofvet till den nominativus på -r, som de s. k. långstafviga
j o-stam inai’ne antagit, icke blott de gamla moverade 2-st:ne såsom
ylgr *), utan äfven faktiska Jø-st.-r såsom ermr < *arm-jo- v ’den
till armen hörande’, dessa senare noga att skilja från de
förstnämda. - Abstrakta bildningar på jo såsom t. ex. fht. diubia f.
’stöld’ äro f ylle f. : f ullr, helge f. : heilagr, och äfven dessa ha som
ermr för *erme slutit sig till her Sr och festr, ehuru från början
bildningar af helt olika upprinnelser. Det behöfver nämligen knappt
påpekas, att samma förklaring som gäller för de gamla M-,
-i-stam-marne festr, herSr i alla händelser icke är på sin plats i fråga om
abstr.-bildningarne till de två a-stamsadjektiven f ullr och heilagr.
- Vidare en tredje synpunkt: vårt *herSe, mov. fem. sg. af II kl.
till hardus hafva vi måhända i subst. herSe f. ’hårdhet’, fem. sg.
" feste i subst. feste f. 2) (att jämföra med de substantiverade adj. nyt,
sifjar, vårar § 1), fem. sg. till got. álþeis måhända i subst. eile f.
Jfr got. triggwa f. substantiveradt af triggws. - Och ändtligen för
det fjärde har en -m-stam hamnat i denna deklination: byr Sr <

byrSe » fsv. byr þe = got. baurþei (såsom kanske ock fyllr, helgr
jämte \tfylle, helge - se ofvan).

Äfven om emellertid vissa här framkastade hypoteser äro
oriktiga> framgår det dock af det redan anförda, hvad som väl f. ö.
torde vara kändt för mången, att de här behandlade bildningarna,
som vid första anblicken kunna förefalla tämligen enhetligt
hopkomna, hafva eller kunna hafva de mest skilda upprinnelser:

vara moverade fem. på -is- såsom ylgr, ié-stam såsom egg,
sub-stantiverade adj. på (-us), i(s) såsom f. ex. her Sr, bildningar med
’tillhörighetssuffixet’ jo såsom ermr för *erme, øy, abstr. på -jo eller
-m såsom fyllr, byrSr, £-stam såsom elfr och möjligen rent
primära bildningar på -jo såsom hel. Liknande företeelser möta oss
öfverallt på ordbildningens område.

C) Neutrala ja-stammar.

a) konkreta.

I) Först några, som förefalla primära.

ber n. ’bär’; om - med Kluge Et. Wb. Beere - : sskr. jSbhas ’kanen’,
vore det ett part, fåt. pass. ’det ätbara’.

dý n. ’dy’, etymon?

flý n. = fsv. fly ’vattenpuss’ Sdw. i sv. gungfly : J/^plu.

høy n. ’ho’, part. fut. pass. ’das zu Hauende’ : höggva Kluge N. St. § 74;
kanske dock helt enkelt afledt af ett subst. = isl. ha f.

hý n. ’tunna hår, dun’ Fr.2 : \/ sku ’betäcka’.

kyn n. ’släkt, kön’ (etb slags part. fut. pass. ?) : \/ ’g ’en.

mý n. ’mygga’ < *miu-ja Bugge P. B. B. XIII. 505; Noreen Urg. judl. 97.

) N. b. om de ej, såsom ofvan framhållits som möjligt, ha ie. s i nom.

) Den förmodan, att de värkliga «ó-stammarne äro de af typen fiske,
har för c:a 4 år sedan framstälts af prof. Noreen å akad. föreläsningar.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Oct 7 23:26:24 2006 (aronsson) (download) << Previous Next >> http://runeberg.org/anf/1891/0034.html

		Arkiv för nordisk filologi / Ny följd. Tredje bandet. 1891 / 30 (1883-1890) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Comments? \|