Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 2. Suffixet ja, jô och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 Hellquist: Nominalbildning.
venge ’hufvudkudde1, gotl. vänge d. s.: vangr ’kind’; om ordet se F.
Jönsson Ark. V. 289.
vige ’ställe lämpligt till försvar’ Vgf. : vig ’strid’.
pile ’brädvägg’ Ygf. : ägs. pel ’bräde’. Pd.: pilja.
(mann-) Ole ’usling’. : isl. ol = f ht. wuol, ägs. vol. Bj. Magn. Olsen. Aarb.
f. nord. oldk. o. hist. 1886 s. 195. (Fritzner2 väl med orätt : adj. ell.)
no. sende ’bryne af sandsten’ Aa. : sand, Pd.: sv. diall. sanna, sända.
sv. diall. *hyve ’ide’ dalm. (Noreen Ordl.) : sv. huf v ’det hvälfda rummet’.
slöke ’kvanne’ växtn. : isl. slök n. ’ränna’; om anledningen till namnet
se E. Fries Sv. växtn. s. 112.
vättne ’ställe för vattning’ Bz. : vatten,
Denna suffixets egenskap att uttrycka ’tillhörighet’ ligger den
att bilda diminutiver mycket nära. Ett sådant är tydligen isl.
stykke: stoJcJer. Hit höra naturligtvis äfven några ord af
ringaktande betydelse såsom sammansättningar med ill- : -dyre, -fygle
(äfven koll.), -hvele, -hrysse, -þréle, -yrme] isl. auvird(e) n. ’usling’
Fr.2 samt benämningar på troll, vidunder o. d. t. ex. skrlpe, sJcyrse
eller skysse (: skars eller sJcass}; jfr f ht. abaguti n. ’afgud’,
mer-menni n. ’näck’, sv. åbake o. d.
ßß) dels sådana ord där afledningen har enahanda betydelse
med grundordet:
isl. beite Fr.2 : beit f. Pd.: leita.
lende Fr.2 : land n. Pd.: -lenda.
leste, sv. diall. läste Fr.2 Bz.: last.
Iryste Vgf. Add.: Irjost.
lyrde ’skeppsbord’? Ygf. Fr.2 : lörd n.
lyr ge ’förskansning, vall’ Fr.2 : l or g f.
lále Fr.2 (= fsv.) : lól n.; därjämte fsv. a-, hemlole n. Sdw., yngre
anslutning till l ol.
dike ’!) == fen. 2) dike’ : mht. tich m., ägs. die (eng. ditch) - se Kluge
Et. Wb. Teich. Vgf. uppger ett isl. dik.
dyke Fr.2 : dúkr.
eide Fr.2 : eifr n.
enge Fr.2 : eng f. o. n.
eple ’trädfrukt; äpple’ Fr.2 : fht, apful m.
fleske Fr.2 iflesJc.
fylke ’skara’.- se Fr.2 :folk n.
fyre : fúrr ’feuer’, poet. Eg.
gerde ’gärde’ Fr.2: gardr.
heime i smns. såsom heimisgardr Fr.2 : heimr.
hepte ’handtag, skaft’ Fr.2 = fht. hef ti n. : hapt n. ’band’ Fr.2 Pd.: fsv.
hæfta.
herfe ’harf Fr.2 : harfr.
hide ’ide’ Fr2. : hid n.; formen ide ur sammansättningar såsom úlf ide.
hrefne ’fämte bordet på ett skepp’ Fr.2 : ?
hrøyse ’stenrös’ Fr.2: f. pl. hrøysar.
hverfe ’bygdelag’ (i ortsn.) Fr.2 : hvarf d. s. (i ortsn.) Fr.2
hyrne ’hörn’ Fr.2 : horn. Pd.: hyrna.
honsne ’höns’ Fr.2: honsn.
kerfe ’bundt, knippa’ Fr.2, yngre anslutning till kerf, kjarf n. för äldre
kirfe n., som Vgf. uppger utan citat.
klæde ’kläde’, afledt af ett lånadt *klád = ägs. clád ’kläde’.
kyle ’böld’ Fr.2 Jfr Mia Fr.2
like ’lekamen’ Fr.2 : lik n.
niste ’spänne, nål’ Vgf. : nist n.
reide ’implements’ (af olika slag) Vgf.: reid n. Pd.: reide m. reida f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
