Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 2. Suffixet ja, jô och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hellquist: Nominalbildning. 33
renge - se Vgf.; etymon?
røyfe ’fårull’ Vgf. : ags. réaf.
ripte ’kläde’ Vgf. : isl. ript f.
[raae ’åra, roder’ Vgf. hör, om : roar (g. -ar) Fr.1, till aa) v ’det till
rodden hörande’].
røäre d:o Vgf. : ägs. róå’er.
skepte Vgf.: skapt n.
skøyte ’pil, kastspjut’ : *skaut- = mht. schoz m. ’G-eschoss1.
skyle Vgf. = sv. diall. Bz. : skjól n.
slitre ’trasor’ Vgf. : slitr n. Vgf.
smifte ’smide’ Vgf. : smift f. Vgf.
snæfte ’måltid, mat’ Vgf. Fr.1 : snäft n,
snére ’snöre’ Vgf. : fht. snuor.
stefne ’förstam’ Vgf. : isl. st af n m.
saae jfr sv. (ut-)sade : saa n. d. s.
sørve ’rustning o. d.’ Vgf. : got. sarwa-.
tefte ’gödsel’ Fr.1 : taft n.
tryne ’tryne’ Vgf. Jfr trjóna f.
typpe ’topp’ Vgf. : toppr.
týge ’dön i allm.’ Vgf. : mht. ziug d. s.
venge Vgf., sv. ortsii. Vänge : vangr väl närmast ’inhägnadt fält’.
þveite ’landstycke m. m.’ - se Vgf. : þveit f.
no. diall. öse ’flodmynning Aa. : oss. Jfr sv. Lödöse Kock Ark. IV. 177.
fsv. ’bryske ’brosk’ Sdw. : brusk n.
ilæte ’kärl’ Bqv. VI. : isl. ilat n. d. s. Fr.2
læghe ’liggande trädstammar’ Sdw. : isl. låg f. d. s. Fr.2
læghre ’läger’ Sdw. : isl. legr n. (: leg = hatr m. : fsv. hat Sdw.). fsv.
lægher n. ’samlag’ L. (att skilja från lånordet lægher ’fältläger’).
gsv. spänge ’spång’ Dahlstjerna (Norelius Ark. II. 273) : spång.
sv. diall. hänJce Sörb. Mien : sv. hank.
mylle Bz. : mull. Pd.: mylla.
ränge ’gles inhägnad’ Bz. : rang ’oklufvet gärdsle’ Bz.
ränne ’det lösa löftet af stänger på en höskulle’ Bz. : da. diall. r ån (e),
rande med ung. samma bet. (särskilt stänger för hönsen). Molbech Dial. lex.
s. 434.
snyte ’!) trut 2) hörn 3) vinkel’ Bz. : snut m. Pd.: snyta Bz.
sörpe ’affall m. m.’ Bz. : isl. sorp. Pd.: y. fsv. sørpa.
yde (ye) n. ’tat småskog’ Bz. : viþer ’skog’ eller närmare till en nom.
*yþer, hvars y regelbundet uppkommit i w-kasus, då ordet, som bekant, är
en w-stam. Med afs. på formen jfr -vifte Fr.1, grene, diall. skäle m. fl.
Nu några ord om anledningen till att orden i denna grupp
utvidgats eller förefalla utvidgade till ^’a-stammar, då man har svårt
att upptäcka någon skilnad i den betydelse, som tillkommer
afledningen och dess grundord. För det första kunna /-stammar ligga
till grund, och suffixet är då endast -a-, Så kan vara fallet med
snére: snuor, om detta sistnämda < *snöwri, J. Schmidt, Die Plur.
bild. s. 200. Möjligen så ock med det abstr. minne, om direkt :
1. menti- (ss. 37. 38). - Några hafva sannolikt uppkommit ur
sammansättningar, där ^’a-utvidgning - särskilt inom de
germanska språken -. är synnerligen vanlig. Se härom Kluge i Pauls
Grundr. I. 396. Bx.-samlingar bl. a. hos Grimm Deutsche
Grammatik II., Schlüter s. 99, Kluge N. St. § 76, Falk Ark. IV. 353.
Jag kan dessutom nämna: af dem, som beteckna personliga
konkreta: merhrysse jämte -hross Vgf., unghrysse, grádýre Fr.2, rå-
AKKIV FOR NORDISK FILOLOGI VII, NY FÖLJD III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
