Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 2. Suffixet ja, jô och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Nominalbildning, 47
kylfa, da. Kølle ’klubba’ Fr.2 v ’den med kolfr försedda’.
leira, leire ’lerig strand’ Fr.2 : leir n. K.; [kanske <c -ön].
Una = sv. Una v ’den af Un förfärdigade’ K.; [kanske <: -ön].
lykJcja = sv. lycka ’ögla’ Fr.2 : fht. loh ’hål’ v ’det med hål försedda’;
(icke med Schlüter s. 163 afledt af v. lykja).
sigla ’mast’ Vgf. v ’den med si gl försedda’ K.; [kanske <c -ön].
smidja = sv. smedja v ’den till smidr hörande’ K.
teinor ’korg’ Vgf. : t einn v ’den af kvistar förfärdigade’. Jfr got. tainjo d. s.
þilja ’roderbänk’ Vgf. : ägs. fel ’bräde’ K.
no. senda ’sandgrund’ Aa. : sand.
symra ’vårblomster’ Aa. : surnar ’sommar’.
tegla ’hårlock’ Aa. : tagi ’styft hår’.
tægja ’korg’ Aa. : taag = isl. tåg v ’den af tågor förfärdigade’; jfr
teinor. Pd.: taage = isl. *táge.
fsv. krykkia = sv. krycka närmast väl : kröker] jfr håkja, kinga.
tfsføa.’ask, kar’ Bqv. VI ’den af ask förfärdigade’. Pd.: isl. eske n.1)
gsv. faxa ’råglosta, Bromus’ Dahlstierna (Norelius Ark. II. 267): fax ’man’.
Pd.: sv. diall. faxe.
sv. diall. nyde (= isl. *hnyd’e} ’stockeld’ dalm. Noreen Ordl. : got. hnudo
’spitzpfahl’ v ’den af stockar bestående’.
sv. diall. Iräsma ’ängkrasse (blommar vid laxens lektid)’ allm. : brasm
’brax’.
*härna ’hufvudsvål’ <: *harzn-jon, afledt af ett till sskr. sirsån svarande
ord - se Bugge hos Noreen Ordl. s. 75.
*löka ’leksak’ dalm. = isl. *løykva : *lök ’lek’ Noreen Ordl.; [kanske
<: *laikwon].
sända, sanna ’bryne af sandsten’ Bz. Freudenthal (Vörå.). Pd.: no.
sende n.
Vissa af dessa ord hafva förts hit på grund af betydelsen,
ehuru de ju äfven kunde vara rena -rø-stammar. Osäkert är ock,
huru det förhåller sig med geir e ’bladet på geirr\ linde ’gördel’ (af
lindbast?). Intet hindrar emellertid, att rena n-stammar här
föreligga, då ju -w-suffixet i dess äldre sekundära funktion just hade
en specialiserande invärkan på ordets betydelse, hvarpå följande
tydliga exempel må anföras 2):
isl. barde ’skepp’ : lärd -. se Fr.2 2), drafle - se Fr.2 : drafl m., hpffte
’utskjutande klippa’ : Tiofud, Ijáre ’öppning i taket’ : Ijoss Tamm Ark. II. 843,
munne ’mynning’ : munnr. Pd.: -mynne, nagle ’spik’ : nagl ’nagel’, odde = sv.
udde : oddr = sv. udd, rime ’landremsa’ : rim f. ’rem’, skåle ’hydda’ : skål f.
’skål’, tange ’utskjutande landtunga’ : tong^ tång’, fg. landi ’gärdsgårdshank’
Schl. : land, no. taage ’korg’ Aa. : taag. Pd.: tægja.
isl. lärda ’yxa’ : g. lärd- ’skägg’ = skeggja : skegg 3), leita ’agn’ : leit n.
’bete’, f äta ’vattenhämtare’ Fr.2 -.fåt n., hasla - fsv. ’hasselkvist’ : hasl
’hasselbuske’ (jfr elma : almr ofvan), knúta ’knota’ : knútr ’hævelse’, kola
’ett slags lampa’ Fr.2 : kol n., netja ’fetthinna kring djurs inälfvor’ : net
(g. pl. netja} ’nät’, salta ’saltlake’ : salt, sessa ’säte i ett skepp’ :sess n.
’säte i allm.’, skinna ’pärgament’ i smns. t. ex. Morkinskinna : skinn n.,
sk j ol a ’ämbar’ : skjól n. ’skjul’, (skokka ’kruka’ Fr.1 : skokkr ’kista’), tada
’gödslad äng, ho från sådan’ : tact n. ’gödsel’, tafla ’bricka i brädspel’ :
ta fl n. ’brädspel i konkr. eller abstr. bem.’, tör f a ’torfva’ : torf n. ’torf,
koll., tróda ’stång’ Fr.1 : tro d n. koll., varpa ’ställe, där man kastar ut no-
J) Därjämte utan afledning isl. askr, sv. ask ’litet kärl’ såsom isl. lind f.
’skjöld’ = lind f. ’Tilia’.
2) Se not 2 å s. 44.
3) Jfr gr. yévvs ’skägg’, ’yxa’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
